- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / IV. Bandet /
10

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 BERÄTT EJLSKN OM ABU-L-HA8A5 BER LUSTIGE,

son, som skulle du haft en gycklande drOm, ty hvad du s&ger kan icke
vara annat Sn ett spegelßkteri af djefvulen. Hon tillade : jag har för
dig goda tidender, Öfver hvilka du skall bli glad. — Huru lyda dessa
tidender? — frågade han. — Hon svarade i khalifen befallde i går, att
Imamen och de fyra sheikerna skulle piskas, han utfärdade derjemte en
edeligen bekräftad befallning, att dë hädanefter icke skola djerfvas med
oförskämdhet lägga sig uti andras angelägenheter) men till mig sände han
hundrade guldstycken jemte sin helsning. När Abu-1-Ha$an hörde denna
berättelse, gaf han till ett tøudeligt anskri, likasom skulle hans qjäl vara
redo att öfvergifva hans kropp, och han utropade: jag är den, som gaf
befallningen oin sheikernas piskande, och som sände dig de hundrade
guldstyckena, och jag är de Rättroendes Beherskare.

Efter dessa ord stod han upp emot sin moder och slog henne med
en käpp af mandelträ, så att hon började ropa: o Musulmän, kommen
mig till tøelp! Men han slog henne med stegrad våldsamhet, tilldess
grannarne hörde hennes ropande och kommo henne till undsättning. Då slog
han henne ännu och sade till henne: du olycksaliga gamla qvinna, är
icke jag de Rättroendes Beherrskare? Du har förtrollat mig I — Men när
folket hörde hans ord, sade de: mannen har blifvit vansinnig. Utart att
det ringaste betvifla hans vansinne, skyndade de in och grepo honom,
bakbundo hans händer och förde honom till dårhuset. Här blef han
hvarenda dag behandlad på värsta sätt; man gaf honom afskyvärdt smakande
läkemedel och piskade honom på det oijarmhertigaste, så att han kunnat
bli galen af denna behandling. Hela tio dagar satt han der utan kläder
och med en kedja kring halsen bunden vid ett fönster; men efter denna
tids förlopp kom hans moder för att helsa honom. För henne klagade
han OfVer det sätt, hvarpå han behandlades. Då sade hon till honom: o
min son, visa med ditt uppförande, att du fruktar Gud! Om du vore de
Rättroendes Beherrskare, skulle du icke beßnna dig i denna belägenhet.
När han hürde dessa sin moders ord, svarade han: vid Allah, du har
talat sanning; det tyckes, som skulle jag endast sofvit och drömt, att
man gjort mig till khalif samt ställt slafvinnor och eunucher till mitt
förfogande. — Hans moder sade: o min son, sannerligen kan icke Satan
uträtta mera än detta. Han svarade: du har talat sanning, och jag
anropar Gud om förlåtelse för det, som jag begått.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/4/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free