Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
BERÄTTELSEN 011 ABU-L-HASAN DEN LUSTIGE,
gon glädje. — Khalifen sade icke desto mindre: jag har ändock varit
medlet dertill, att din önskan med hänseende till Imamen och sheikerna
gått i fullbordan. — Det var du, — svarade Abu-l-Hasan. Er-Rashid
tillade: hvem vet, om icke dig kan vederfaras någonting, som skall fröjda
ditt tøerta ännu mer än detta! Säg hvad det är, som du önskar af mig?
— frågade Abu-l-Hasan. — Min önskan, — svarade khalifen, — är att få
bli din gäst denna natt. Efter en stunds besinnande sade Abu-l-Hasan:
du skall fa din önskan uppfylld mot det vilkor, att du vid inskriften på
Salomos ring, Davids sons, (frid vare med dem bägge!) svär mig, att dit
icke gör mig till någon lekboll för dina onda andar. Och khalifen
svarade: jag hör och lyder!
Abu-l-Hasan ledsagade honom till sin boning, der han ställde
kostliga rätter för khalifen och hans följeslagare, och de åto, tilldess de
blifvit mätta. När måltiden var slut, framsatte Renarne vin och upplifvande
drycker, hvarefter de satte sig ned att dricka och skämta, tilldess vinet
slog dem åt hufvudet. Nu sade Abu-l-Hasan till khalifen: sannerligen
jag vet hvad jag skall tänka om det, som händt mig, dryckesbroder! Det
tycktes mig, som hade jag varit de Rättroendes Beherrskare, som hade
jag utöfvat högsta magten och gifvit gåfvor och skänker, och sannerligen
det var någon syn i drömmen, o broder. — Men khalifen svarade:jo, det
hade sin grund uti oroliga drömmar. — Med dessa ord lade han ett stycke
bendj uti bägaren och sade: vid mitt lif, töm denna bägare! — Ja, jag
skall taga honom ur din hand, — svarade Abu-l-Hasan, som fattade
bägaren; men när han hade tömt den, §jönk hans hufVud ned på hans
bröst. Khalifen stod genast upp och befallde sina unga män att föra
Abu-l-Hasan till palatset, lägga honom på khalifens egen bädd och
tillsäga slafvinnorna att ställa sig omkring honom. Sjelf gömde han sig på
ett ställe, der han icke kunde ses af Abu-l-Hasan, och befallde en
slafvinna att fatta lutan och slå hennes strängar öfVer hufvudet på
Abu-I-Hasan, medan de öfriga slafvinnorna likaledes skulle spela på sina
instrumenter. "
Natten var nu nära sitt slut, och när Abu-l-Hasan vaknade samt
hörde ljudet af lutor, tamburiner och flöjter, tillika med sång af
fruntimmersröster, utropade han: o min moder! Slafvinnorna svarade: till din
tjenst, de Rättroendes Beherrskare! När han detta hörde, utbrast han: det
finnes ingen kraft eller magt annat än hos Gud, den Högste, den Störste!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
