Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
BERÄTTELSEN O»
der, gick jag roed henne ned till stranden af floden, der vi helsade
sheiken, till hvilken jag sade: o farbroder, är du El-Muzaffar? Till din tjenst!
— svarade han. Då fortfor jag: tag dessa silfvermynt och köp for dem
någonting åt mig från landet China; hvem vet, om icke Gud kan låta det
lända mig till nytta! Sheik Abu-l-Muzaffar yttrade till sina följeslagare:
finnes det någon ibland er, som känner denna unga man? De svarade:
ja; han är bekant under namnet Abu Mohammed den Låte, och aldrig
hafva vi sett honom utanför sitt hem annat Än vid detta tillfälle. Då sade
sheiken: o min son, gif mig penningarna, och måtte Guds välsignelse
(Hvars namn vare prisadt!) följa med dem! Han mottog ur min hand
penningarna med de orden: i Guds namn! Men derefter återvändejagmedmin
moder.
Sheik Abu-l-Muzaffar begaf sig af på sin färd, beledsagad af ett
sällskap köpmän, och resan fortsattes utan afbrott, tilldess de anlände till
landet China, der sheiken sålde och köpte, hvarefter han begaf sig på
hemvägen med sina följeslagare, sedan allt gått dem efter önskan. Efter tre
dagars sjöresa sade sheiken till sina reskamrater: hållen stilla med
skeppet! Köpmännen frågade: hvarföre önskar du det? Då svarade han:veten,
att jag glömt använda de penningar, som anförtroddes mig af Abu
Mohammed den Låte; derföre måsten J återvända med mig, på det jag måtte
.för hans räkning köpa någonting, som kan lända honom till nytta. De
svarade: vi bectøa dig vid Allah (hvars namn vare prisadt!), att du icke
måtte föra oss tillbaka; vi hafva redan rest en ansenlig sträcka och
derunder erfarit mycken förskräckelse och stor oro. — Icke desto mindre
påyrkade han, att de skulle vända om, så att de slutligen sade: mottag af
oss mångdubbelt så mycket, som de fem silfvermynten skulle kunnat
inbringa, men för oss icke tillbaka! På detta förslag gick han in, och de
lade en betydlig summa penningar tillsammans för hans räkning.
Resan fortsattes, tilldess de kommo i sigte af en tätt befolkad ö, der
de kastade ankar. Köpmännen stego i land för att der handla varor,
bestående af ädelstenar, perlor och annat. Abu-l-Muzaffar blef här varse en
man, som satt på stranden, omgifven af ett stort antal apor, bland hvilka
det fanns en, hvars hår var alldeles bortryckt. När apornas herre icke
hade ögonen på dem, fattade de öfriga aporna uti den hårlösa apan, slogo
henne och kastade henne på mannen, som stod upp och slog dem, band
dem och gjorde dem illa för deras tilltag; men följden deraf blef den, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
