Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABU MOHAMMED, DEN LÅTE.
43
alfa de öfriga aporna blefvo uppretade mot den hårlösa och slogo henne
återigen. När sheik Abu-l-Muzaffar såg den misshandlade apan, gjorde
det honom ondt om henne; hans medlidande med henne väcktes, och han
sade till egaren: vill du sälja denna apa åt mig? Mannen svarade: köp!
Då sade sheiken: jag har med mig fem stycken silfvermynt, som tillhöra
en faderlös gosse; vill du sätøa mig apan för denna summa? — Mannen
svarade: jag säljer dig apan för den summan. Måtte Guds välsignelse fiHjà
med köpet! — Sheiken satte sig genast i besittning af apan och betalade
hennes egare det öfverenskomna priset; men sheikens tjenare togo apan
och bundo henne ombord på skeppet.
Derefter hissade de återigen sina segel och fortsatte färden till en
annan ö, der de kastade ankar. Ned till dem kommo dykare, som fiskade
upp ädelstenar, perlor och annat samt mottogo af köpmännen penningar i
betalning för det de skulle uppfiska sådana saker. Dykarne kastade sig i
vattnet; men när apan såg dem göra så, slet hon sig lös firån repet,
hvarmed hon var bunden, hoppade ned ifrån skeppet och dök likasom de.
Då utropade Abu-l-Muzaffar: det finns ingen magt eller kraft annat än hos
Gud, den Högste, den Störste! Vi hafva förlorat apan tillika med den lycka,
som skulle tillfalla den fattiga ynglingen, åt hvilken apan var inköpt! —
Alla misströstade de om att få se apan åter; inen när dykarne kommo upp
igen, si! då var apan med dein och höll dyrbara ädelstenar uti sina
händer. Dessa ädelstenar kastade hon ned framför Abu-l-Muzaffar, som
förvånades deröfver och sade: sannerligen är det icke någonting Uhderbart
med denna apa!
Åter hissade de segel och fortsatte resan till en ö, kallad
Zunudj-fol-kets ö*); detta folk är svart till färgen och brukar äta menniskokött. När
de svarta blefvo sjömännen varse, kommo de emot dem i båtar,
tillfanga-togo alla, som funnos på skeppét, bakbundo dem och förde dem till sin
konung, som befallde, att ett antal af köpmännen skulle slagtas. De
slag-tade dem och förtärde deras kött. De ännu qvarlefvande köpmännen
tillbragte natten fängslade och i stort elände; men under natten stod apan
opp, smög sig fram till Abu-l-Muzaffar och lossade hans bojor. Så snart
köpmännen sågo, att Abu-l-Muzaffar var fri, sade de: Gud gifve, att vår
befrielse måtte bli verkställd genom dina händer, o Abu-l-Muzaffar! Men
1 Zanguebar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
