- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / IV. Bandet /
46

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33

BERÄTTELSEN O»

skall du gifva honom tusende guldstycken, och om han säger: gif mig
mera! så skall du göra det och reta hans begär efter penningar. — Jag
svarade: jag hör och lyder: i morgon skall jag göra allt detta, så framt
det är Guds vilja. — Hans namn vare prisadt!

När jag stod upp morgonen derpå, iklädde jag mig följaktligen min
dyrbaraste klädning, satt upp på min guldsadlade mula, begaf mig till den
omnämnda bazaren, frågade efter Sherifens handelsbod och fann honom
syelf sittande der. Jag steg af mulan, helsade och tog plats bredvid
honom. Jag hade med mig tio af mina svarta slafvar och inamluker, och
Sherifen sade: må hända kommer du i någon angelägenhet, hvilken jag
kan hafva det nQjet att ombesörja. Jag svarade: ja; jag kommer till dig
i en angelägenhet. — Hvarom är det då fråga? — yttrade han. Jag
svarade: jag har kommit till dig uti friareärender, för att begära din dotter.
Han svarade: du har hvarken rikedom, rang eller börd. Då framtog jag
och lemnade honom en pung, som innehöll tusen stycken rödt guld, och
sade till honom: detta är min rang och min börd; ty Han, hvilken Gud
beskydtle och bevare, har sagt: det är en hög rang, till hvilken rikedomen
upph(jjer sina egare. Sannt säger också skalden:

Den, som eger två dirbems, ban kan tala med många tungomål, som gå’ öfver hans

läppar,

Hans bröder närma sig till honom och lyssna, och du ser honom bära sitt hufvud

högt ibland menniskor. .

Om icke hans penningar funnos, öfver hvilka han förhäfver sig, så skulle du finna

bonom i den ödmjukaste skepelse.

När en rik man säger någonting osannt, ropa alla: du har talat sannt och icke
yttrat ett enda fåfängt ord;

Hen när’den fattiga manben talar sannt, heter det: du har ljugit, — och man vill
.b icke lyssna Ull det, som ban säger.

J sanning, penningen gifver menniskan värdighet och höghet, hurudan hon än må

vara;

Till du vara vältalig, så är penningen din tunga; vill du strida, så är den ditt svärd-

När Sherifen hört dessa ord och förstått verserna, sänkte han för ett
ögonblick sitt hufvud ned mot marken, men lyfte det sedan upp och sade
till mig: oin det så måste ske, så begär jag af dig ytterligare tretusen
guldstycken. Jag svarade: jag hör- och lyder! Genast sände jag en af
mamlukerna till mitt hus, der han hemtade de penningar, som Sherifen
hade begärt; men när Sheriffen såg denna summa i sina händer, stod han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/4/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free