Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
BERÄTTELSEN O»
sålunda sväfvade, si! då nalkades mig en man, klBdd i gröna kl&der;
hans hår var långt och lockigt, hans ansigte skinande, och i handen höll
han ett spjut, hvarifrån gnistor flögo. Han talade till mig:
oAbuMoham-ined, säg: det finnes ingen Gud utom Allah, och Mohammed är Guds
apostel! — eller skall jag drabba dig med detta spjut. Mitt lyerta var redan
slitet i stycken derigenom, att jag måst afliålla mig från att nämna Gud
(hvars namn vare prisadt!), och derföre sade jag: det finnes ingen Gud
utom Allah, och Mohammed är Guds apostel! I samma ögonblick stack mannen
efter anden med spjutet, då anden upplöstes och blef till aska; men jag
föll ned ifrån hans rygg och fortfor att falla ned emot jorden, tilldess jag
stadnade i ett brusande haf med högt slående böljor.
Men si! på hafvet gick der ett skepp, med fem sjömän om bord. Så
snart de blifvit mig varse, kommo de till mig, togo mig om bord på
skeppet och började tala till mig på ett språk, som jag icke förstod. Jag
gjorde derföre åt dem ett tecken, att jag icke förstod språket De
fortsatte sin resa till slutet af dagen, då de kastade ut ett nät och fångade
en stor fisk, hvilken de stekte samt hvaraf de gåfvo mig att äta. Sedan
fortsatte de resan och förde mig till sin egen stad, der jag föreställdes
för deras konung; jag kysste golfvet inför honom, och han skänkte mig
en hedersklädning. Konungen förstod Arabiska språket och sade: jag
utnämner dig till en af min lifvakL Då sade jag till honom: hvad kallas
denna stad? Han svarade: stadens namn är Henåd, och detta land är
landet China. Konungen öfverlemnade mig derefter till stadens vezir och
befallde honom att visa mig staden. Invånarne i staden hade
ursprungligen varit otrogna, hvarföre Gud (hvars namn vare prisadt!) förvandlat dem
till sten. Jag roade mig med att beskåda staden, och aldrig såg jag
större rikedom på träd och frukter än jag såg der.
Der uppehöll jag mig en månad, efter hvars förlopp jag gick ned till
en flod och satte mig på dess stränder. Medan jag satt der, si! då kom
en ryttare och sade: är du Abu Mohammed den Låte? Jag svarade
honom: ja! Men ryttaren sade: räds icke; ditt goda uppförande har blifvit
bekant för oss. Jag frågade vidare: hvem är du? Han svarade: jag Ar
en broder till ormen, och du är nära till det ställe, der jungfrun befinner
sig, till hvilken du önskar tillträde. Han aftog derefter sina kläder, iklädde
mig dem och sade till mig: frukta icke, ty den slaf, som omkom, under
det han bar dig, var en af våra slafvar. Derpå tog ryttaren mig upp P»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>