Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
BBRÅTTKLSEN 0«
ordning, stod hon upp och iklädde sig en söndrig klädning, kastade en
honingsgul slöja öfVer sitt hufvud, fattade en vandringsstaf i handen och
böljade att med sin korg gå omkring uti husen; så gick hon från torg till
torg, från stadsdel till stadsdel, från gata till gata, tilldess Gud (hvars
namn vare prisadt!) förde henne till den fördömde Rashid ed-Dins, den
Christnes, harem, inifrån hvilken ljudet af suckar hördes. Hon bultade
på dörren; en slafvinna kom, öppnade dörren och helsade henne. Till henne
sade gumman: dessa småsaker, som jag har med mig, äro till salu.
Finnes det bland er någon, som vill köpa någonting deraf? — Flickan
svarade: ja! förde henne in i huset och ISt henne sätta sig ned.
Slafvin-noma satte sig nu i ring omkring henne, och enhvar af dem köpte
någonting af hennes varor. Gumman tilltalade dem i höfviska ordalag och
äog af sina priser, för att göra dem till behag, så att de alla blefvo
belåtna med henne för henes billighet och hennes vänliga ords skull. Under
tiden såg hon sig omkring öfver allt i rummet efter den qvinna,
hvars suckar hon hade hört, och snart föllo hennes blickar på denna; nu
började hon mot slafvinnorna bete sig ännu mildare och gladlyntare än
förut, men betraktade derunder närmare den jungfrun, som hon hade hört
sacka, och fann, att detta var Zumurrud, som låg framstupa på golfvet
Hon kände igen henne, grät och sade till slafvinnorna: mina barn, hvi Är
den jungfrun så bedröfvad? Då berättade de för gomman allt hvad de
visste om Zumurrud och tillade: allt detta behagar icke oss; men vår
husbonde har befallt det, och nu befinner han sig borta på en resa.
Gumman återtog: mina bam, jag begär af er en ynnest, att ni måtten befria
den arma flickan från hennes bojor, tilldess er herre kommer tillbaka, då
ni återigen kunnen binda henne som förut; gören det, så skolen j undfå
en belöning af herren öfver alla varelser! De svarade: vi höra och lyda!
— löste hennes band samt gåfVo henne mat och dryck. Då sade den
gamla: jag skalle önska, att mitt ben varit brutet, och att jag icke
kommit in i er boning! Derpå närmade hon sig till Zumurrud och sade till
henne: o min dotter, Gud beskärme dig! Gud skall från dig borttaga din
bedröfvelse. — Hon meddelade henne sedan, att hon komme från hennes
herre, Ali Sher, och kom öfverens med Zumurrud om ett tecken, som hon
skulle gifva henne nästföljande natt. Hon sade nämligen: din herre skall
infinna sig här och ställa sig vid stenbänken utanför paviljongen och hvissla;
när dt hör honom, skall du hvissla igen och hissa dig ned till honom med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
