Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALI SHER OCH ZUMURBUD.
71
af Djawån iiyälslagna ryttaren, band hans svärd vid sin sida, satte på sig
hans turban, så att hon liknade en man, svängde sig upp på hästen, tog
med sig de med guld fyllda sadelpåsarna och sade: nådefulleBeskärmare,
skydda mig, jag besvär dig vid Mohammeds förtjenst. — Gud beskydde
och bevare honom! Derefter tänkte hon vid sig sjelf’ om jag begifver mig
till staden, så skall må hända någon af ryttarens anhöriga bli mig varse,
och då skall ingenting godt vederfaras mig. Hon afstod derföre från att
rida in i staden och begaf sig i stället framåt igenom öknen. Så färdades
hon i tio dagars tid, derunder ätande af örterna på marken, hvilka hon
likaledes gaf hästen att äta, samt sjelf drickande och vattnande hästen i
bäckarna.
På elfte dagen närmade hon sig till en vacker och trygg stad, der
allsköns trefnad syntes råda; der hade vintern försvunnit med sin köld,
men våren kommit med sina blommor och rosor; dess blomster voro sköna
och tjuste ögat, dess floder glittrade i solskenet, och foglarne qvittrade
muntert. När hon nalkades till denna stad och kommit till dess port, såg
hon krigarne, emirema och höfdingarne för stadens invånare samlade der;
hon förvånades, när hon såg dein sålunda skockade, och sade vid sig sjelf:
allt folket i denna stad är samladt vid dess port, och detta kan icke hafva
skett utan orsak. Hon red vidare fram emot dem; men när hon kommit
n&ra till dem, hastade krigarne fram henne till mötes, sutto af sina
hästar, kysste marken inför henne och ropade: måtte Gud vara med dig, vår
herre och sultan! De förnäma ordnade sig i leder framför henne, krigarne
uppställde folket i ordning och ropade: måtte Gud vara med dig och göra
din ankomst till en välsignelse för Musulmännen, du Sultan öfver allt
skapadt! Gud stadfäste dig, o tidens qjemförliga konung! — Då sade
Zu-mnrnid till dem: hvad vill detta säga, ni denna stadens innevånare? En af
emirerna svarade: Han, som icke är r\jugg på sina välgerningar, har i
sanning utgjutit sin ynnest öfver dig och gjort dig till Sultan i denna stad
samt till herre öfver alla de der boendes lif. Vet, att när denna stads
konung aflidit och icke lemnat någon son efter sig, dess invånare och
krigare hafva för sed att begifva sig utanför staden och der tillbringa tre
dagar; men hvem det än vara må, som anländer på den väg, du kommit,
honom taga de till Sultan öfver sig. Men prisad vare Gud, som sändt till
oss en man af Turkarnes söner och med ett värdigt utseende, ty, om
någon mindre utmärkt person än du hade kommit till oss, skulle densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
