Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
BERÄTTELSEN OM IBN-WAN9UR
Gud bélöfrtt dig rikligen! Hon ropade på en af sina slafvinnor och sade:
skaffa mig blackhorn oeh papper! Nftr hon fått hvad hon begflrt, skref
hon till honom några strBnga verser. Då sade jag till henne: vid Allah,
min herrskarinna, för honom återstår iöke Iftngre tid att lefva Än, så
mycket som erfordras för genomläsandet af dessa rader. Dermed sletjag
papperet sönder, och fortfor: skrif till honom några andra verser än
dessa!; Hon svarade: jag hör och lyder! — men de verser, som
hon nu skref, vnro ännu strängare än de förra. Derföre sade jag: vid
Allah, o min herrskarinna, han skall icke läsa dessa verser, utan att hans
^jäl öfvergifver hans kropp. Hon svarade: o Ibn Mansur, min lidelse har
uppnått en sådan höjd, att jag bar sagt hvad jag sagt. Jag svarade: om
du sagt mera än det, så skulle det varit rättvist gjordt af dig; men
benägenhet att förlåta är en bland egenskaperna hos den ädelmodige. När
hon hört mina ord, fylldes hennes ögon med tårar, och hon skref till
honom ett bref, — ,vid Allah, de Rättroendes Furste, det finnes i din divan
ingen, sora kan skrifva maken dertill. Hon skref som följer:
Huru länge ska» denna skygghet och afsky fortfara? Du har uppfyllt mina afuods-
mäns onda önskningar emot mig.
Måhtnda gjorde jag orätt och märkte det ej, låt mig derföre veta, hvad man sagt
dig om mig!
Jag längtar efter au helsa dig välkommen, o min älskade, som jag helsar sömaen
välkommen till mina ögonlock.
Och sedan du druckit kärlekens rena kalk, häda icke mig, om du finner mig
berusad!
När hon skrifvit detta bref och förseglat det, lemnade hon det åt
mig; och jag sade till henne: o min herrskarinna, detta bref skall
sannerligen göra den sjuke helbregda och göra den törstige otörstig.
Jag tog brefvet och gick; men sedan jag gått, ropade hon mig
tillbaka och sade: o Ibn MAnsur, säg honom: hon skall denna natt vara din
gtet. Deröfver blef jag högeligen glad. Jag begaf mig ined brefvet till
Djubejr, Omeyrs son, och när jag kom in till honom, satt han med
blickarna fästa på dörren och väntade svar; så snart jag hade lemnat
honom papperet, ; bröt han det, läste, förstod dess innehåll och uppgaf ett
tøudeligt anskri samt föll afsvimmad ned. När han kommit till sans igen,
sade hän: o Ibn Mansur, skref hon detta med sin egen hand och
vidrörde hon det med sina fingrar? — Min herre, — sade jag, — brukar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
