Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
BKRÅTTKLBEN OM lBN-MAlWüR V. M.
jag så satt, si! då kommo Djub^jr och hans älskade fråh det uti huset
befintliga badet och vredo bägge vattnet ur sina lockar; men jag helsade
dem en god morgon, önskade dem lycka till deras helsa och återförening
samt yttrade till Djubejr: det, som begynner med aftal, slutar med
förnöjelse. Han svarade: sannt har du talat, och du förtjenar en frikostig
belöning. Han rdpade på sin skattmästare och sade till denne: dkaflfc mig
hit tretusen guldstycken! Skattmästaren återkom med en pung, som
innehöll denna summa, och Djubqjr sade till mig: visa oss deri ynnesten att
mottaga detta! Men jag svarade: jag skall ingenting taga, förrän du
säger mig anledningen dertill, att kärleken öfvergick från henne till dig efter
en sådan ytterlig afsky. Han svarade: jag hör och lyder. Vet, att vi
hafva en högtid, kallad Nyårsdagens högtid, då folket sätter sig uti båtar
och roar sig ute på floden. Jag var likaledes ute för att roa mig med
mina stallbröder, och blef dervid varse en båt, hvari sutto tio slafflickor,
sköna som månar, men midt ibland dem var Budur, som hade sin luta
med sig. På denna spelade hon elfva stycken, hvarefter hon Vände
tillbaka till det första och sjöng dessa verser:
Elden Sr mer kall Sn lågan i mitt bröst, oeh klippan Br mjukare Bn min älskades
hjerta.
Sannerligen miste jag icke förundra mig öfver honom, som har ett hjerta af sten
i en kropp, mjuk såsom vatten.
Jag sade till henne: sjung om dessa bägge verser, med musiken
dertill! Men hon ville det icke. Då befallde jag besättningen på min båt
att kasta med oranger på henne, och dermed fortfor mitt folk, tilldess vi
befarade, att hennes båt skulle sjunka. Hon begaf sig bort; men i
detsamma gick kärleken öfver från hennes hjerta till mitt. — Men jag, —
tillade Ibn Mansur, — lyckönskade dem till deras återförening, tog
pungen med dess innehåll och begaf mig tillbaka till Baghdad.
Men khalifens l\jerta var nu lugnt; den sömnlöshet och den
hjertbe-klämning, hvaraf han lidit, upphörde att plåga honom.
Här är i Lane"s öfversättning en lucka från den 334:de till den357:de
natten, hvilka nätter i Balakska upplagan af den Arabiska texten upptagas
af 15 smärre berättelser, af hvilka Lane i sina noter har öfversatt elfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
