- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / IV. Bandet /
115

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DB!» MAGISKA HASTEN.

113

sig ned med henne på en grönskande äng, bevuxen med träd och
genomströmmad af bäckar.

Denna äng låg nära till en stad, der det bodde en mägtig konung;
och det hände sig denna dag, att stadens konung begaf sig ut på jagt
till att förströ sig; han red törbi ängen och såg den vise stå der med
hästen och jungfrun bredvid sig. Den vise hade ingen aning oui deras
annalkande, då konungens slafvar rusade på honom och grepo honom,
tillika med hästen och jungfrun, förande alltsammans inför konungen. När
denne blef varse hans afskräckande utseende och det obehagliga i hela
hans gestalt, men deremot såg jungfruns skönhet och älskvärdhet, sade
han till henne: o herrskarinna, huru nära beslägtad är denna sheik med
dig? Den vise skyndade sig att svara: hon är min hustru och dotter af
min farbroder. Men jungfrun förklarade honom för en lögnare, så snart
hon hört hvad ban sagt, och tillade: o konung, vid Allah, jag känner
honom icke, och han är icke min man, utan han har bortfört inig med våld
och svek. När konungen hört hennes ord, befallde han, att den vise
skulle piskas, och han blef piskad, tilldess han var nära döden.
Konungen befallde vidare, att han skulle föras till staden och kastas i i fängelse,
hvilket genast skedde; men konungen tog ifrån honom hästen och
jungfrun, ehuru han icke kände hästens egenskaper, eller huru denne skulle
sättas i rörelse. — Så hände det sig med den vise och prinsessan.

Konungasonen, prinsessans älskare, klädde sig uti reskläder, medtog
behöfliga penningar, begaf sig sorgsen och bedröfvad å väg samt
försökte att finna deras spår. Han letade dem från by till by och från stad
till stad samt anställde öfver allt efterforskningar efter ebenholzhästen;
men hvar och en, som hörde honom tala om denne, förundrade sig
deröfver och lyddes med förvåning till hans ord. Så fortfor han länge;.men alla
sina frågor och efterforskningar oaktadt erhöll han inga tidender om dem.
Han begaf sig äfven till prinsessans faders stad och hörde sig der före
om henne, men sporde icke heller der några tidender, utan fann hennes
fader sörjande öfver sin förlust. Då vände han om och begaf sig till
Grekernas land, försökande att finna ett spår efter dem och öfver allt
spörjande om dem. Der hände sig, att han tog in uti en khan och såg ett
sällskap köpmän sitta der och samtala samt hörde en af dem säga: o
mina stallbröder, jag har sett någonting underbart! — Hvad var det? —•
frågade de. — Han svarade: jag befann mig i det och det landet samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/4/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free