Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
berättelses om uns el-wudjud
du kommit, och hvad förde dig hit? Han svarade: jag Sr kommen ifrån
Ispahan; jag befann mig på en handelsresa, men skeppet, hvarpå jag
befann mig, led skeppsbrott, och vågorna kastade mig upp på denna ö.
Då började eunuchen gråta, och han omfamnade honom, sägande: Gud
förlänge ditt lif, du den främste bland vänner! Ispahan är min egen
fädernestad, och der har jag en fVänka, en dotter till min farbroder, hvilken
jag älskade i min ungdom och hvilken jag omfattade med den största
tillgifvenhet; men ett folk, som var starkare än vi, anföll oss med krig; jag
blef tillfångatagen och såld, medan jag ännu var ung, och sedan kom jag
i den belägenhet, hvari jag nu befinner mig. — Han helsade Uns
el-Wudjud ännu en gång och önskade honom en lång lefnad, men förde
honom derefter in på palatsets gård, der han såg en stor damm,
omgifven af träd med vidt utbredda grenar. Här ftmnos foglar i burar af
silfver med dörrar af pld; dessa burar sutto upphängda på grenarna, ocb
foglarne uti dem qvittrade och sjöngo till sin skapares lof. När han kom
till den första bland foglarna, betraktade han densamma närmare, och si!
det var en turturdufva; men så snart hon såg honom, höjde hon sin röst
och utropade: o Guds godhet! Då afsvimmade Uns el-Wudjud; men nfir
han kom till sig sjelf igen, suckade han (tøupt och upprepade födande:
O turturdufva, Sr du förälskad som jag? Bed di till Henån och sjung: o Gudi
godhet!
Är detta ditt utrop föranledt af glidje, eller har det sin grund i den llngtan, som
bor i ditt hjerta?
Om du sörjer Tid minnet af den llskade, som gitt bort och qvarlemnat dig nil
smärta,
Och du, i likhet med mig, förlorat föremålet för din karlek, — då måste ditt utrop
vara ett uttryck af din länge kinda saknid.
O, måtte Allah beskydda alla trofasta ilskande! Jag skall icke öfvergifva henne, om
In mina ben försmftgtade.
När han slutat dessa verser, började han fälla tårar och grät, tilldess
han svimmade återigen; men när han hemtat sig, gick han till andra
burar och tilltalade på liknande sätt en ringdufva, en hezftr’), en
näktergal och en skogsdufva, hvilken sistnämda tycktes svara honom med
följande sång:
*) En art nikUrgal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
