- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / IV. Bandet /
140

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

berättelser ok uns el-wudjud

O du boning, hvars foglar sjunga och hvars trösklar voro lyckliga,

Tilldess den förälskade kom till dig, sökande sin karleks föremål, och fann dina

dörrar öppna!

O att jag visste, hvart min själ tagit vägen, hon, som nyligen fanns i en boning,

hvars herrskarinna är försvunnen!

AJlt i denna boning var prakt, dess vaktare voro lyckliga och stolta!

Be klädde densamma med dyrbara tyger, men hvar är nu dess herrskarinna?

Han grät, suckade, veklagade och sade: det finnes ingen hjelp emot
det, som Gud har fastställt; det finnes ingen mQjlighet att undkomma det,
som Han beslutit och förutbestämt! Derpå gick han upp på palatsets tak
och blef der varse likasom ett tåg, förfärdigadt af klädesplagg utaf tyg
från Balbek, hvilket från tinnarna räckte ända ned till marken. Då
förstod han, att hon kommit ned på detta sätt, och att hon gått derifrån,
som skulle hon icke varit mägtig sina sinnens bruk. Han kastade en
blick åt sidan och varseblef der tvänne foglar, en korp och en uggla,
hvilka tycktes honom vara olyckliga förebud. Han suckade och
upprepade följande:

Jag kom til) den älskades boning och hoppades att genom åsynen af henne lindra

min bedröfvelse;

Men jag fann henne icke der, och såg der ingenting annat än en olycksbådande

korp och en uggla.

Och allt tycktes säga till mig: du har handlat grymt, då du skiljde de bägge
älskande åt,

Berföre skall du smaka den sorg, som de smakat, och lefva i bekymmer samt

gjuta brännande tårar.

Gråtande- steg han ned ifrån palatsets tak och befallde tjenarne att
öfver allt på berget leta efter deras herrskarinna, hvilket de gjorde, dock
»tan att kunna finna henne. — Imellertid hade Uns el-Wudjud blifvit
öfvertygad derom, att El-Ward fi-l-Akmåm var försvunnen, och han gaf nu
till ett ljudeligt anskri samt föll uti en syimning, som fortfor länge. De
kringstående trodde dock, att han hänryckt glömt verlden omkring sig, och
att han var försänkt i betraktandet af skönheten hos den Vedergällandes *)
magestät.

När de sålunda förtviflade om att kunna finna Uns el-Wu4jud, och
veziren Ibrahim derjemte blifvit utom sig af sorg genom förlusten af
EI-Ward fi-l-Akmåm,, sin dotter, önskade konung Dirbås’ vezir att återvända

*) Ett af Allahs epitheter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/4/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free