Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BASAN AF BASK AH.
27
drüfvelse, det vill säga sin kärlek fur den jungfru, som han sett, och sin
lidelse för henne; han tillade, att han på tio dagar icke förtärt hvarken
mat eller dryck. Derefter började han åter bitterligen gråta och uppläste
följande bägge verser:
Återställ mitt hjerta, sådant det var i mitt bröst, och lit mina ögon lyckas till
sömn igen; men öfvergif mig sedan!
Tror du, att nätterna förändrat älskarens löften? Måtte den upphöra att lefva, som
kan förändras!
Han syster grät öfver hans sorg, hon rördes af medlidande med
honom, hon beklagade hans aflägsenhet från sina anhöriga och sade till
honom: o min broder, var lugn och tröst i ditt l\jerta! Jag skall utsätta
mig sjelf för fara tillika med dig; jag skall gifva mitt lif, för att göra
dig nöjd, och upptänka ett medel, som, skulle det än föranleda förlusten
af det dyrbaraste jag eger och af min själ, skall hjelpa dig till att vinna
din önskan, om det så är Guds vilja (Hans namn vare upphöjdt!). Men
jag anbefaller dig, o min broder, att hålla saken hemlig för mina systrar.
Uppenbara derföre icke ditt tillstånd för någon af dem, så framt icke ditt
lif och mitt derjemte skola förloras; om de spörja dig till om dörrens
öppnande, skall du svara: jag öppnade den icke; men jag var bedröfvad
i mitt hjerta öfver er frånvarelse ifrån mig, öfver skilsmessan från er och
deröfver, att jag skulle vara ensam och allena i palatset — Svarade
han: ja; detta är det rätta! Han kysste hennes hufvud, hans hjertas
beklämning upphörde, och åter andades han mer fritt. Han hade fruktat
sin systers vrede för det han öppnat dörren; men nu var han åter lugn,
efter det han i sin förskräckelse trott, att han förverkat sitt lif.
Nu begärde han af sin syster någonting att äta; hon stod upp, gick
bort och begaf sig till sina systrar, gråtande och beklagande honom. De
frågade henne om huru hon befunne sig, och hon meddelade dem, att
hon vore bekymrad öfver sin broder, att denne vore sjuk, och att på tio
dagar ingen föda gått öfver hans läppar. Nu sporde de om anledningen
till hans krankhet, och hon svarade: anledningen dertill var vår frånvaro
ifrån honom, och att vi lemnat honom aliena. De dagar, under hvilka
vi voro borta ifrån honom, hafva för honom varit längre än tusende år;
men han är ursäktlig, ty han var en fVemling och aliena, och vi lemnade
honom ensam utan någon, som kunde hålla honom vid godt mod genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
