Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
basan af bask ah.
71
bon lofvade honom beskydd och sade till honom: du behöfver alldeles
ingenting frukta. Derpå gjorde hon honom frågor om hans ärende, och
han meddelade henne allt, som vederfarits honom från begynnelsen till
slutet; men gumman förvånades öfver hans berättelse och sade till
honom: vare ditt hjerta tröst och din själ lugn! Du har nu mer ingenting
att befara. Du har uppnått din önskan, och ditt ärende är uträttadt,
om det så är Guds vilja, — Hans namn vare upphöjdt! — Och Hasan blef
högeligen glad öfver dessa hennes ord.
Derpå sände den gamla bud till härens höfdingar med befallning, att
de skulle träda inför henne, och var detta på sista dagen i månaden.
När de inställde sig inför henne, sade hon till dem: gån bort och
förkunnen fur härskarorna, att de skola begifva sig härifrån tidigt i morgon,
och att, om någon stadnar här qvar, så skall den hafva förverkat sitt lif.
De svarade: vi höra och lyda! Dermed gingo de och förkunnade för
härskarorna, att de skulle sätta sig i rörelse tidigt följande morgon,
hvarefter de kommo tillbaka och gåfvo tillkänna, att hennes befallning var
åtlydd. Deraf förstod Hasan, att hon var härskarornas höfding samt hade
magt och myndighet öfver dem. Men Hasan tog icke vapnen ifVån sin
kropp på denna dag. Den åldriga qvinnan, hos hvilken han sökt
beskydd, hette Shawahi, och hade hon vedernamnet Umm ed-Dawahi *).
Hon fortfor att utfärda befallningar ända till gryningen, då alla
härskarorna lemnade sina rum; men den gamla begaf sig icke derifrån tillika
med dem. När nu hären aflägsnat sig, och ingen af krigarinnorna längre
fanns att se der, sade Shawahi till Hasan: träd närmare till mig, o min
son! Han trädde närmare och stadnade inför henne; men hon talade till
honom och sade: hvad är anledningen dertill, att du sålunda utsatt dig
för fara och att du kommit till detta land; och huru kunde det ske, att
din $jäl biföll till sitt eget förderf? Meddela mig verkliga förhållandet med
allt detta och dö|j ingenting deraf för mig, men frukta dig icke, ty du
har blifvit en af dem, åt hvilken jag lofvat min trohet; jag har beviljat
dig mitt beskydd och haft misskund med dig samt varkunnat mig öfver
din belägenhet. Om du säger mig sanningen, så skall jag biträda dig
att vinna din önskan, äfven om dermed skulle följa förlusten af lif och.
sheikhernas förderf. Nu, då du kommit till mig, skall ingenting ondt
*) Olyckorna* moder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
