Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
basan af bask ah.
98
hunnit samla sina tankar, omfamnade han sina barn, men föll åter i gråt,
så att han afevimmade finnu en gång. När han derpå kommit till sans,
uppläste han följande verser:
Vid ert lir, mitt hjerta skulle icke vara i stånd att fördraga skiljimessan, äfven
om föreningen vore döden!
En skuggbild af er sade till mig: vi skola mötas i morgon. Skall jag mina fiender
till trots lefva i morgon?
Tid ert lif, o min herrskarinna, sedan jag skiljdes ifrån er, hafva lifvets fröjder
aldrig besökt mig.
Om Gud besluter min död lör min kärleks skull till er, skall jag. dö med kärlek
till er, lik andra stora martyrer.
Ofla väljer en gazell mitt hjerta till sin betesmark; men hennes person har, likt
sömnen, flytt ifrån mina ögon.
Om hon på lagens stridsfält förnekar, att bon gjutit mitt blod, står likväl
vittnesbördet derom skrifvet på hennes kinder.
Men n8r drottningen sålunda üfvertygat sig, att gossarne voro
Hasans barn, och att hennes syster, furstinnan Menår es-Sena, var hans
hustru, hvilken han kommit att söka, blef hon mot systern upptänd af den
mest brinnande vrede; hon skrek i vredesmod åt Hasan, som svimmade
af förfäran och, när han åter kommit till sig, upprepade följande:
Du är fjerran, men (Br min själ är du närmast biand aUa; och du är frånvarande,
men i mitt hjerta är du tillstädes alltid.
Yid Allah, Jag bar icke vändt mig från dig till någon annan, men Jag bär med
tålamod ödets dom.
Natten går förbi och till ända, men jag älskar dig in, och i miu hjerta blossar
en låga, en flammande eld.
En enda timmas skilsmessa var mig odräglig. Huru skulle det då ske, när bela
månader gingo lör bl uti ensamhet?
Jag Ir afandsam, när en vestanilägt blåser pä dig. — Ja, den sköna, milda
jungfrun unnar Jag icke åt någon annan.
När qvädet var slut, svimmade han återigen; men när han kom till
sans, fann han sig liggande på marken, släpad ut ifrån drottningens
gemak. Han stod upp och gick, snafvande på sina kläder och i den fulla
öfvertygelsen, att hans lidanden ännu icke skulle vara slut. Allt detta
lände också till stor bedröfvelse för Shawahi; men för drottningens vredes
skull ctøerfdes hon icke till henne yttra ett ord om Hasan. Denne, som
sålunda blifvit utkastad från palatset, stod villrådig och visste icke hvart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
