- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VI. Bandet /
98

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

berättelsen om

komma fTJr någon af menniskoatt. Sannolikt har Gud sändt till mig dessa
bägge gossar, endast för det jag af dem skulle bli försedd med stafven
och hättan. — Derpå vände han sig mot de bägge gossarne och sade
till dem: om det är er önskan att få denna sak afgjord, så skall jag
anställa en pröfning med er, och den, som bäst består pröfningen, skall (i
stafven, men den andra få hättan; ty om jag anställer en pröfning med
er, skall jag veta hvad enhvar af er förmenar. De svarade: o farbroder,
vi uppdraga åt dig att pröfva oss och att döma mellan oss, såsom du
för godt finner. Sade Hasan till dem: viljen j lyssna till mina ord och
gifva akt på det, som jag kommer att såga? De svarade honom: ja!
Sade Hasan: jag skall taga en sten och kasta honom, och den af er,
som först hinner fram och tager upp honom före kamraten, han skall fa
stafven; men den, som kommer sist och icke tager upp stenen, han skall
få hättan. De svarade: på detta förslag vilja vi gå in, och dermed äro
vi belåtna. Dermed tog Hasan en sten och kastade honom så långt ban
förmådde, så att han icke syntes till. Gossarne skyndade efter honom,
och när de kommit på något afstånd, grep Hasan hättan och satte henne
på sig, tog stafven i sin hand och gick ett stycke från stället för att se,
om gossarne talat sanning med hänseende till sin faders hemlighet Den
yngre gossen lyckades att först uppnå stenen samt återvände med honom
till det ställe, der Hasan stod, men såg icke något spår efter denne.
Då ropade han åt sin broder och sade till honom: hvar är den mannen,
som skulle döma mellan oss? Brodern svarade: jag ser honom icke och
vet icke, om han uppstigit till den högsta himmelen eller nedstigit till
jordens cyup. De letade efter honom och kunde icke finna honom;
— men Hasan stod der han ställt sig. Då började de utfara i hårda
ord emot hvarandra och sade: hättan och stafven äro borta, de tillhöra
hvarken mig eller dig; detta sade vår fader oss också; men vi glömde
hvad han sagt oss.

Dermed gingo de sina färde; men Hasan gick in uti staden med
hättan på sitt hufvud och stafven i sin hand, och ingen af folket såg
honom. Han gick in i palatset och till det gemak, der Shawahi Urani
ed-Dawahi befann sig, samt trädde in till henne med hättan på sitt
hufvud, och hon såg honom icke. Han härmade sig till en öfver hennes
hufvud hängande hylla med glas och porslin samt ruskade på hyllan med
sin hand, så att allt det deruppå var föll ued på golfvet. Då böljade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/6/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free