Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133 BERÄTTELSEN ön
Han gick derföre ut i vattnet och kastade nätet så långt, som han
förmådde, samt lät det ligga en stund. Derefter drog han det upp och
fann det tungt; när han detta funnit, halade han sagta in det, tilldess
det kom fram till stranden, och si! deruti befanns en halt, enögd apa.
När Khalif såg denna, sade han: det finnes ingen magt eller kraft annat
än hos Gud! Sannerligen, Gudi tillhöra vi, och till Honom skola vi
återvända! Hvad vill denna besynnerliga fångst hafva att betyda! Hvad har
väl vederfarits mig på denna välsignade dag I Men allt detta har skett
efter Guds förutbestämmelse, — Hans namn vare upphöjdt! — Dermed
fattade han uti apan, band henne med ett tåg, gick fram till ett på
stranden vexande träd och surrade fast henne vid detta. Han hade med sig
en gissel, hvilken han fattade i handen och höjde i luften för att dermed
slå till apan. Men Gud tillät apan att tala med vältalig tunga, och hon
sade till honom: o Khalif, håll tillbaka din hand och slå mig icke, utan
lemna mig bunden vid detta träd, men gack sjelf ned till stranden och
kasta ut ditt nät i förtröstan på Gud, ty Han skall gifva dig hvad do
behöfver till ditt uppehället När Khalif hört dessa apans ord, fattade hao
nätet, gick ned till stranden, kastade ut nätet och släppte efter dess
tf-gar. Derpå drog han det till sig och fann det tyngre än förra gången;
han arbetade med det, tills det kora upp på stranden, då si! uti
detsamma fanns åter en apa, hvars framtänder voro vidt åtskilda, men som
hade ögonbrynen färgade med, kühl och händerna målade med henna;
den apan skrattade och hade omkring lifvet en trasa af något tyg. Dä
sade Khalif: prisad vare Gud, som satt apor i stället för fiskarna i
floden! Derpå begaf han sig till den apan, som han bundit vid trSdet, ods
sade till henne: se, du olycksaliga, huru afskyvärdt det var, som du
tillrådde mig! Du allena var orsaken dertill, att jag drog upp denna andr»
apa; ty när du visade dig för mig denna morgon, halt och enögd, var
jag ledsen och bedröfvad och egde icke ett enda stycke silfver eller ett
enda stycke guld. — Och han fattade med sin hand en käpp, sådan nan
brukar för att dermed drifva på boskap, svängde käppen tre gånger
omkring i luften och ämnade dermed slå till apan; men hon ropade lillGod
om lyelp emot honom och sade till honom: jag besvär dig vid Allah att
förlåt* mig för denna min stallbroders skull; men af honom skall du
begära hvad du önskar, ty han skall föra dig till det, som du åstundar.
Khalif kastade bort käppen och lofvade apan sin förlåtelse. Derpå g**
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
