Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKAREN KHALIF.
127
Svarade han: nqj, vid mitt hufvud, du höfding bland Judarne! iegen har
talat någonting ondt till mig. Men i dag gick jag hemifrån med afsigt
att fresta din lycka; jag begaf mig ned till floden och kastade mitt nfit i
Tigris samt fångade der denna fisk. — Med dessa ord öppnade han
korgen och kastade fram fisken för Juden, som betraktade och beundrade
densamma och yttrade: vid Moses Fem Röcker och de Tio Budorden,jag
slumrade i går och tyckte dervid i sömnen, att jag stod inför någon, som
sade till mig: vet, o Abu-s-Saadät, att jag skickat dig en vacker gåfva!
Gåfvan Sr sannolikt denna fisk, utan tvifvel är det så. — Han vände sig
nu till Khalif och sade till honom: vid din tro, har någon sett honom
annat än jag? Khalif svarade: nej, vid Allah! Vid Abu Bekr, den högst
sannfärdige, ingen har sett honom utom du, du Judarnes höfding. —
Nu vände Juden sig till en af sina tjenare och sade till honom: träd
närmare, tag denna fisk, bär honom hem och bed Saadeh tillreda honom,
steka och rosta honom till den vanliga tiden, då jag slutar mina
göromål och kommer hem. Äfven Khalif sade till honom: gack, o gosse;
bed Mästarens hustru att rosta en del och steka en del af fisken.
Tjenaren svarade: jag hör och lyder, o min herre! — tog fisken och bar
honom hem. Men Juden räckte ut sin hand med ett guldstycke, hvilket
ban bjöd åt fiskaren Khalif, sägande: tag detta för din räkning, o Khalif;
samt gör dig och de dina en glad dag derför!
När Khalif såg guldstycket i hans hand, sade han: upphöjd vare
Hans fullkomlighet, som herraväldet eger! — och såg ut, som skulle han
aldrig hafva sett guld förr i sin lefnad. Han tog guldstycket och gick
några steg, men kom ihog apans förmaningar, vände om, kastade guld- ’
stycket tillbaka åt Juden och sade till honom: tag ditt guld och gif mig
flaken åter! Är det din sed att hafva folk till narr för dig? — När Juden
hörde dessa ord, trodde han, att Khalif skämtade, hvarföre han räckte
honom två guldstycken, utom det, som han först fått. Men Khalif sade
till honom: gif mig fisken utan att vidare förhala! Huru vet du, att jag
vill sälja fisken för det priset? — Då fattade Juden i sin hand
ytterligare två guldstycken och sade till honom: tag dessa fem guldstycken
såsom betalning för fisken och var icke sniken efter slem vinning! Och
Khalif tog dem i sin hand och gick bort med dem, glad i sitt hjerta.
Han såg oupphörligt på guldet, förundrade sig deröfver och sade: uppr
höjd vare Guds föllkomlighet! Khalifen i Baghdad har uti sin ego icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
