Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiskaren khalIf.
131
taga sin välsignelse från både dig och de guldstycken, som du
förvärfvat ! Ty du har stört oss i denna natt och oroat våra hjertan.
Khalif upphörde nu med att piska sig och sof till morgonen; men
när han stod upp ur sömnen och redde sig till att gå ut att sköta sitt
yrke, började han återigen tänka på de hundrade guldstyckena, som han
hade förvärfvat, och sade vid sig sjelf: oin jag lemnar dem qvar hemma,
skola tjufvar komma och spjäla dem, och oin jag stoppar dem i ett bälte
omkring mitt lif, skall sannolikt någon få se dem, lägga sig i försåt för
mig på något ställe, der jag är ensam och ingen finnes, som kan hjelpa
mig, slå mig ihjäl och taga min skatt. Men jag skall besinna mig på
någon klok utväg, någonting, som skall bli nyttigt och fördelaktigt —
Dermed stod han upp, sydde sig en ficka uti öfra kanten af sin tröja,
knöt in de hundrade guldstyckena i en pung samt lade dem i den ficka,
som han förfärdigat; derefter stod han upp, fattade sitt nät, sin korg och
sin käpp, gick ned till Tigris och kastade ut nätet i floden. Efter en
stund halade han in det; men ingenting följde med. Han flyttade sig
från detta ställe till ett annat och kastade der ut sitt nät; men
ingenting följde med deruti. Då flyttade han sig från plats till plats, tilldess
han hunnit en half dagsresa ifrån staden, och kastade ut sitt nät hvar
han gick fram; men ändock var han icke i stånd att fånga det ringaste.
Nu sade han vid sig sjelf-’ vid Allah, blott denna enda gång till skall
jag kasta ut mitt nät i vattnet, följden må bli hurudan som helst. Han
var nu häftigt uppretad och kastade ut nätet med all sin styrka; men
pungen, i hvilken de hundra guldstyckena befunno sig, följde med, föll
ned midt uti floden och dref bort för det starka strömdraget. Nu kastade
Khalif nätet ifrån sig, klädde sig naken, lemnade sina kläder på
stranden, steg ned i floden och böljade dyka efter pungen. Der dök han ned
och kom upp igen väl hundrade gånger, tilldess hans krafter började svika
honom; men pungen kunde han icke finna, och när allt hopp för honom
var ute, gick han upp ur vattnet igen, men fann på stranden ingenting
annat än nätet, stafven och korgen. Han letade efter sina kläder, men
kunde icke upptäcka det ringaste spår efter dem. Nu stod honom
ingenting annat åter än att breda ut nätet och svepa in sig deri; han tog
stafven i handen och korgen på ryggen samt började springa lik en
vilsekommen kamel, än åt höger, än åt venster, än framåt, än tillbaka,
medan håret slängde omkring hans ansigte, och hans anlete var askfärgadt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
