Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
berättelsen ön
het; Hans uanw vare upphöjdt! Och Abu Kir önskade fita. Men Abu Sir
sade till honom: ät icke af detta, min broder! Låt det vara till vårt bruk
och nyttjande en annan gång! Vet, att jag rakat skepparen, och att jag
.klagat för honom öfver vårt lilla förråd af lifsmedel; men han sade: var
du välkommen! Tag med dig din stallbroder hvarje afton och spisa hos
mig; och i denna afton skola vi för första gången spisa hos skepparen.
— Abu Kir svarade: jag är sjösjuk och kan icke stiga upp härifrån; lit
mig derföre göra min aftonmåltid af det, som här finnes; men gack du
ensam till skepparen! Sade Abu Sir till honom: deri ser jag ingenting
ondt. Så satte han sig ned och rtade sig med att åse, huruledes den
andra spisade, och han såg honom skära af stycken, så stora som når
■bergsprängare hugger ut block ur berget, och svälja dem som
elephan-ten, när han icke fått mat på flera dagar, derunder stoppande munnen full
inan han sväljt ned hvad han förut hade deri, saint stirrande på det, sora
Jåg framför honom, som hade han varit en Ghül, och flåsande, likasom den
svultna tjuren flåsar öfver halmen och bönorna. Och si! der kom
en$-man och sade till honom: mästare, skepparen låter säga dig: tag di»
stallbroder ined dig och kom till måltids I Då sade Abu Sir till Ata
Kir: vill du stå upp och följa med? Men han svarade: jag är icke istånd
att gå. Barberaren gick sålunda ensam och såg skepparen sitta vid ett
hord, på hvilket stodo tjugo olika rätter eller mera; han och hans
sill-skap väntade på barberaren och dennes kamrat, och så snart
skepparen hlef honom varse, sade ban: hvar är din kamrat? Han svarade1
o min herre, han är sjösjuk. Och skepparen svarade: honom skall
ingenting ondt vederfaras. Hans krankhet skall öfvergifva honom. Rom du
och ät med oss; jag väntade på dig. — Derpå satte skepparen å sido ett
fat med kebàb och lade derpå något af alla de öfriga rätterna, så
tillräckligt, att tio män kunnat hafva nog deraf, och sedan barberaren spisat,
sade skepparen till honom: tag med dig detta fat till din kamrat! Abu
Sir tog fatet och bar det till Abu Kir, hvilken han ännu fann tuggande
med oxeltänderna likt kamelen, samt instoppande den ena biten i munnen
efter den andra. Sade Abu Sir till honom: sade jag dig icke. att du <j
skulle äta, eftersom skepparen hade öfverflöd på goda saker? Se Mr.
hvad han sändt dig, sedan jag sagt honom, att du var sjuk. — Ata
Kir svarade: gif hit det! Abu Sir räckte honom fatet, och han tog det af
honom, glupsk efter både det och annat, likasom den morrande hunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>