Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABU SIR OCH ABd KIR.
161
eller (fet benkrossande lejonet eller fogeln rokh, när han störtar efter
dufvan, eller en menniska, som ar färdig att dö af hunger; och Abu Kir
böljade att ata. Abu Sir lemnade honom och begaf sig till skepparen,
med hvilken han drack kaffe; sedan vBnde han tillbaka till Abu Kir igeu
och såg, att han förtärt allt, som fanns på fatet samt skjutit detta tomt
£t sidan. Abu Sir tog fatet och lemnade det åt en af skepparens
tjenare, vande derpå tillbaka till sin kamrat och sof till morgonen.
Följande dagen fortfor Abu Sir att raka, och så snart han förtjenat
någonting, lemnade han det åt Abu Kir, som åt och drack, men satt stilla och
.icke reste sig upp, om han icke var nödsakad dertill; men hvarje afton
kom Abu Sir till honom med ett ftillt fat ifrån skepparen.
Så fortsattes resan i tjugo dagar, tilldess fartyget ankrade i hamnen
till en stad; de landstego bagge, gingo in i staden och hyrde sig
här-berge i en khan. Abu Sir skaffade dit husgeråd, köpte allt hvad de
behöfde, handlade mat och redde den till; men Abu Kir sof allt ifrån det
ögonblick, då han först trädde in i gemaket. Han vaknade icke, förrän
Abu Sir vBckte honom och ställde maten framför honom; nfir han vaknat,
Si han, men sade derefter till Abu Sir; var icke ledsen p& mig; jag har
svindel. Och dermed somnade han återigen. Här stadnade de i fyratio
dagar, hvilka alla förflöto på samma sfitL För hvarje dag tog barberaren
sina knifvar, gick ut i staden, utöfvade sitt yrke mot sådan
vedergällning, som ödet beskärde honom, och fann vid hemkomsten Abu Kir
sofvande. Han väckte denne, och när han vaknat, böljade han äta med
glupskhet, likasom skulle han aldrig kunnat bli mätt och belåten; men
efter slutad måltid lade ban sig att sofva igen. Så fortfor han uti
.ytterligare fyrtio dagar; men så ofta Abu Sir aade till honom: stig upp och
ga ut samt hemta frisk luft i staden, ty den ar gled och treflig, ja, den
har icke sin like bland stader 1 — svarade Abu Kir, färgaren: var icke
ledsen på mig; jag är så trött. Men Abu Sir, barberaren, ville icke göra
honom någon sorg eller säga till honom ett enda ord, som kunde göra
honom ledsen. På fyrationdeförsta dagen blef barberaren sjuk och
förmådde icke gå ut; han vidtalade imellertid dörrvaktaren i khanen, att han
skulle hjelpa honom utan betalning. Dörrvaktaren biträdde dem samt
skaffade dem deras mat och dryck;, men Abu Kir blott sof och åt under
bela tiden. Barberaren förmådde dörrvaktaren vid khanen att pasft upp
Tam K< Natt. Ti. B. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
