Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
. berättelsen om
på dem under fyra dagar; men efter dessas förlopp blef Abu Sirs
sjukdom så allvarsam, att han förlorade sans och medvetande.
Abu Kir plågades deremot af hunger. Derföre stod han upp, letade
uti Abu Sirs kläder och fann der en summa penningar. Den tog han,
låste dörren igen om Abu Sir och gick sin kos utan att säga någon till;
men dörrvaktaren var utgången och kunde sålunda icke se, när Abu Kir
gick. Abu Kir begaf sig till bazaren, klädde sig uti kostelig Tdådebonad
och böljade vandra omkring uti staden för att se sig om. Han såg, att
det var en stad, hvars make han icke tonnit bland städer; men alla dess
invånare gingo klädda i hvitt och blått, utan någon omvexling af färger.
Under sin vandring kom han till en färgare och såg, att allting uti
dennes bod var blått; han tog fram en duk och sade till färgaren: mästare,
tag denna duk, färga honom och låt mig veta hvad det kostar! Färgaren
svarade: att färga denna duk kostar tjugo silfverstycken. Sade Abu
Kir till honom; i mitt land skulle jag färga honom för två. Mannen
svarade: gack då och färga honom i ditt land; jag vill icke göra det
under tjugo silfverstycken; jag låter icke pruta det ringaste med mig.
Sade Abu Kir till honom: hvilken färg ämnar du sätta på duken? Jag
vill färga honom blå, — svarade färgaren. Abu Kir sade: jag önskar,
att du färgar honom röd. Men mannen svarade: jag kan icke färga rödt
— Än grönt då? — frågade Abu Kir. Färgaren svarade: grönt förstår
jag icke alt färga. Gult? — sade Abu Kir. — Ipke heller gult kan jag
färga, — var mannens svar. Abu Kir räknade upp färgerna för honom
den ena efter den andra; men färgaren svarade: uti vårt land äro fyrtio
mästare, icke fler och icke färre, och när en af oss dör, så har han lärt
sin son konsten; men om han icke har någon son, så blir vårt antal
förminskadt med en. Om någon efterlemnar två söner, så undervisa vi
en af dem; om han dör, så blir hans broder undervisad i hans ställe.
Detta vårt handtverk utöfvas efter bestämda föreskrifter, och vi förstå icke
att färga någonting annat än blått. Då sade Abu Kir, färgaren, till
honom: vet, att också jag är färgare; tnen jag förstår att sätta alla slags
färger på tyger. Jag önskar, att du måtte taga mig i din tjenst mot
lOn, så skall jag lära dig konsten att färga alla färger, på det du måtte
vinna företrädet framför hela ert skrå. — Men han svarade: vi tillåta
aldrig någon främling att inträda i vårt skrå. — Sade Abu Kir: om jag
»sjelf öppnar ett färgeri? Mannen svarade: det får du icke heller göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
