Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
berättelse!1! om
ämnar du då ställa till med betalningen? Abu Sir svarade: jag skall
ställa till dermed som en ädelmodig man höfves; hvar och en, som kan
betala, och som vill det, han skall få betala någonting. På detta sätt
skola vi taga betaldt af hvarje man efter hans stånd, ty, om detta sker,
skall folk strömma till oss, och den, som är rik, skall betala efter sitt
stånd, medan den fattige får gifva så mycket, som hans vilkor medgifva
honom. Om saken ställes till på .detta sätt, kommer badet att vara i
gång och skall gå förträffligt; men hvad de tusen guldstyckena beträffar,
så är detta en konungens’ gåfva, hvilken icke en och hvar förmår att
anskaffa. — Rikets förnämligaste män förklarade, att han talat klokt och
sade: detta skall bji det rätta, o tidens konung! Icke kan du föreställa
dig, att hela folket liknar dig, ärorike konung. — Konungen svarade:
sannerligen, j hafven rätt; men denne är en främling, en fattig man, och
det är vår skyldighet att behandla honom ädelmodigt; han har uti vår
stad anlagt detta bad, hvars like vi aldrig sett i våra lifsdagar, och vår
stad har derigenom erhållit prydning och vunnit anseende; om vi derföre
ådagalägga vår tacksamhet för honom genom dryg betalning, så skall
sådant ické vara för mycket. De svarade: om du vill handla ädelmodigt
emot honom, så gör det, gif honom skänker af din egen rikedom och
låt konungens ädelmod mot de fattiga ådagaläggas genom en låg afgift
för badningen, på det diiia undersåter måtte bedja för dig; hvad de tusen
guldstyckena vidkomtnèr, så äro vi de store i ditt rike, och våra hjertan
bifalla icke till att gifva dem, huru skulle då de fattigas hjertan kunna
bifalla dertill? Då sade konungen: hören j, mitt rikes store, hvar och en
af "er skall för denna gång gifva honom hundra guldstycken, en maraluk,
en slafvinna och en svart slaf. Och de svarade: ja, vi skola gifva
honörn detta; men från denna dag skall enhvar, som kommer hit, gifva
honom blott så mycket, som han sjelf finner sig kunna undvara.
Svarade konungen: deruti ligger ingenting origtigt.
Till följd deraf gåfvo rikets Store hvardera åt honom etthundra
guldstycken,1 en slafvinna, en /namluk och en negerslaf; och antalet af de
förnäma, som badade i konungens sällskap denna dag, utgjorde fyra
hundrade själar. De guldstycken, som dessa gåfvo honom, uppgingo
sålunda till ett antal af fyrtiotusen; mamlukerna voro fyrahundra,
neger-slafvarne fyrahundra, slafvinnorna likaså många, och tillräcklig var. denna
skänk. Konungen gaf honom för sin del tiotusen guldstycken, tio main-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
