Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
berättelsen om
och han märkte icke, när konungens utsände kastade sig öfVer honom,
och slag började hagla öfver hans rygg. Hans händer bakbundos, och
han fördes inför konungen, der han blef varse Abu Sir sittande vid
konungens sida samt dörrvaktaren i khanen och färgeriàrbetarne stående
inför honom. Då sade dörrvaktaren till honom: är icke detta din kamrat,
hvars penningar du stal, hvilken du lemnade sjuk qvar hos mig i en
kammare, samt med hvilken du sedan gjorde det och det?
Färgeriarbe-tarne sade: är icke detta den, snm du befallde oss att gripa, och hvilken
vi piskade? Derigenom blef Abu Kirs föraktlighet uppenbar för konungen,
som fann, att han förtjenade det hårdaste straff, och sade.- gripen honom,
fiiren honom som en varnagel genom staden och läggen honom sedan i
en säck samt kasten honom i hafvet! Men Abu Sir sade: o tidens
konung, lyssna till min bemedling för honom, ty jag har förlåtit honom allt
det, som han gjort mig emot! Konungen svarade: om du har furlåtit
hans oredliga beteende emot dig, så kan dock icke jag förlåta hans
skändlighet emot mig. Dermed ropade han öfverljudt och sade: gripen
honom! Han blef derföre gripen och förd genom staden, hvarefter han
instoppades i en säck, fylld med kalk, och kastades i hafvet, så att han
dog både dränkt och bränd. Men konungen sade: o Abu Sir, begär af
mig hvad du vill, så skall det bli dig gifvet! Han svarade: jag begär af
dig, att du måtte sända mig hem till mitt land igen, ty jag vill icke
längre stadna här.
Konungen skänkte honom följaktligen ett öfverflöd af saker utom det
som han förut hade af rikedom och skatter, samt lät för hans räkning
utrusta ett med allehanda goda varor lastadt skepp, hvars besättning
bestod af mamluker, dem han likaledes skänkte Abu Sir, sedan han fornt
föreslagit denne att bli hans vezir, hvartill Abu Sir vägrade. Abu Sir tog
afsked af konungen och begaf sig på väg; allt, som på fartyget fanns,
var hans egendom, ända till besättningen, som utgjordes af hans slafvar,
och han upphörde icke med att segla framåt, förrän han kom till trakten
af Alexandria och landade vid kusten. När de landstigit, blef en
afmam-lukerna varse en på stranden liggande säck och sade: o min herre, på
hafsstranden ligger en stor, tung säck, som är noga igenknuten, och jag
vet icke, hvad sora finnes deruti. Abu Sir gick och öppnade säcken och
såg deruti kroppen af Abu Kir, hvilken blifvit af hafvet drifven till
Alexandria. Han lät upptaga liket och begrafva det i närheten af Alexandria,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
