Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och abd allah ap hafybt.
203
bedröfvade; att j kunnen gråta och sörja deröfver? När förhållandet är
sådant, behöfve vi ej något kamratskap med eder. — Med dessa ord
lemnade han honom och vände tillbaka till hafvet
Abd Allah af Landet iklädde sig sina kläder, tog sina ädelstenar och
begaf sig till konungen, som kom honom till mötes med längtande
begär efter att få se honom, blef glad öfver hans återkomst och sade till
honom: huru befinner du dig, min svärson, och hvad har varit orsaken
till din från varelse från mig under hela denna långa tid? Han berättade
no hvar han varit och talade om allt det underbara i hafvet, hvaröfver
konungen förvånades. Han meddelade honom äfven det, som Abd Allah
af Hafvet hade sagt, och konungen sade: det var du, som gjorde orätt,
då du meddelade honom denna upplysning. Abd Allah af Landet fortfor
sedan länge att gå ned till hafsstranden och ropa Abd Allah af Hafvet;
men denne svarade honom icke och kom icke till honom. Då öfvergaf
Abd Allah af Landet allt hopp om att se honom åter; men han och
konungen, hans svärfader, med allt deras hus lefde i gläctøe och gjorde goda
gerningar, tilldess de besöktes af honom, som gör ett slut på glädjen och
skiner vänner åt, och de alla dogo. — Upphöjd vare fullkomligheten hos
den Lefvande, som aldrig dör, och hvilken är i besittning af det
herradöme, som är uppenbart, och det, som är fördoldt, hvilken är i stånd att
uträtta allt samt är allvetande och nåderik mot sina tjenarel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
