Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ibrjjhm och djbmilkh.
217
och slafVinnorna svängde om med henne. Och si! förhänget lyftes upp,
och Djemileh kom fram leende; och lbrahim fick se henne. Hon var
kladd i de dyrbaraste kläder; på hufvudet bar bon en krona, besatt med
perlor och ädelstenar, kring halsen ett halsband af perlor och omkring
lifvet en gördel utaf aflånga chrysolither, med derifrån nedhängande snören
af hyacinther och perlor. Men slafVinnorna stodo upp och kysste marken
inför henne, medan hon smålog.
När jag såg henne, — säger lbrahim, sonen af El-Khasib, — visste
jag icke längre, huruvida jag vore död eller lefvande; mitt förnuft hotade
att öfvergifva mig, min hjerna svindlade vid åsynen af en skönhet, hvars
make aldrig varit sedd på jordens anlete. Jag svimmade, men hemtade
mig igen med tårade ögon och uppläste dessa bägge verser:
f Jag ser dig och iluler icke mina ögon till, på det icke mina ögonlock måtte
hindra mig frln att se dig.
Om jag betraktade dig med hvartenda ögonkast, skulle mina Ogon Indock Icke aa
alla dina behag.
Nu sade den ålderstigna qvinnan till slafvinnorna: tio af er skola
stå upp, dansa och sjunga! När lbrahim såg dem, sade han vid sig sjelf:
jag önskade, att furstinnan Djemileh sjelf måtte dansa. Sedan de tio
slafVinnorna slutat sin dans, samlade de sig rundt omkring henne och
sade: o herrskarinna, vi önska, att du måtte dansa midt ibland oss, på
det vår lycksalighet derigenom måtte bli ftillkomlig, ty aldrig hafva vi sett
en mer förtjusande dag än denna. Men lbrahim sade vid sig sjelf: ja,
himmelens portar hafva blifvit öppnade, och Gud har lyssnat till min bön.
Slafvinnorna kysste hennes fötter och sade till henne: vid Allah, vi hafva
icke sett dig förr så glad, som du är i dag. Så fortforo de att uppmana
henne, tilldess hon aftog sin ytterklädning och stod klädd blott i en
guldinväfd och juvelbesatt tunn klädning, genom hvilken man kunde skörya
formerna af en barm, liknande tvänne granatäplen, medan hennes ansigte
strålade som månen i hans fylles natt lbrahim blef nu vittne till
rörelser, sådana ban aldrig sett förr under hela sin lifstid. Hon var, såsom
skalden sagt:
En danserska, smart som grenen af ett pilträd; min sjal hotar att öfvergifva mig
vid åsynen af hennes rörelser.
lagen fot kan stadna stilla, dl bon dansar. Hon ar, tom skalle elden i mitt h]erta
brinna ander bennet fötter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
