Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÄTTELSEN OM MAARUF.
227
eller tre, tilldess Gud låter dig få någon förtjenst; men gör icke din
hustru ledsen, ty jag skall hafva tålamod med dig, tilldess du får
penningar utöfver ditt behof tör dagen.
Han tog kunåfehn, brödet och osten, aflägsnade sig, under det han
uppsände böner för honom, och gick med lugnadt hjerta, sägande:
upphöjd vare din föllkomlighet, o Herre! Huru god är icke du! — Så kom
ban in till henne, och bon sade till honom: har du min kunåfeh med
dig? Han svarade: ja! och ställde den framför henne. Hon såg derpå
och fann den vara tillredd med sirap, och nu ropade hon till honom:
sade jag dig icke, att du skulle skaffa mig kunåfeh med honing! Huru
kan du då göra emot min befallning och komma med sirap? Han sökte
urskulda sig för henne och sade: jag har tagit det på borgen. Men hon
svarade: detta är blott tomma ord! Jag äter icke kunåfeh, om jag icke
får den med honing. — Dermed brast hennes vrede ut, hon kastade fatet
i ansigtet på honom och skrek: statt upp, du bof, och skaffa mig annan
kunåfeh! Ytterligare slog hon honom med sin knutna hand på kindbenet
och bultade ut en af hans tänder, så att blodet böljade rinna om hans
ansigte; nu råkade han sjelf i vredesmod och gaf henne ett lätt slag på
hufvudet, då hon grep honom i skägget samt började ropa och skria: o
Musulmän! Nu kommo grannarne in och ryckte hans skägg ur hennes
händer, men öfverhopade henne med förevitelser och sade: vi alla tycka
om kunåfeh, tillredd med sirap. Hvarföre skall du bete dig på detta
nedriga sätt emot den arma mannen? Sannerligen, detta är illa gjordt
af dig. — Så fortforo de att tala vänligt till henne, tilldess de
åstadkommit försoning mellan honom och henne. Men sedan grannarne gått,
svor hon, att hon icke skulle förtära någonting af kunåfehn, och hungern
plågade Maaruf, så att han sade vid sig sjelf: hon har svurit, att hon
icke skall äta någonting, derföre vill jag äta. Han började äta; men när
hon såg honom göra det, sade bon till honom: om det är Guds vilja,
måtte det blifva till ett förgift, som kan förstöra din kropp! Han svarade: ej
gånge det så som du säger! Och dermed fortfor ban att äta och skratta,
sägande: du har svurit, att du icke skall äta häraf; men Gud är god, och
om det är Guds vilja, skall jag i morgon skaffa dig kunåfeh med honing,
hvaraf du skall få äta ensam. — Så fortfor ban att försöka blidka henne,
medan bon förbannade honom. Hon upphörde icke att göra honom
förevitelser och tilltala honom med hårda ord ända till morgonen; men när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
