Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
BERÅTT ELSEN OM MAARUF.
sade: hvart skall jag fly undan denna skamlösa qvinna? Jag beder dig,
o Herre, att sanda mig någon, som kan föra mig till ett Qerran ta),
dit hon icke känner vägen, och der hon icke kan uppnå mig — Under
det han så satt der gråtande, si! då remnade vaggen, och ned till
honom kom en högvext varelse, vid hvars åsyn Maaruf böljade dana af
rädsla, och den inkommande sade till honom: du menniska, hvad felas
dig, att du oroat mig i denna natt? Jag har vistats på detta ruin i
tvåhundrade år, men aldrig sett någon komma in deri och bära sig åt son
du. Säg mig derföre hvad du önskar, så skall jag uppfylla din
åstedan, ty medlidande med dig har vaknat i mitt hjerta. — Sade Maartf
titi honom: ho är du, och hvem månde du vara? Svarade han: jag år
den ande, som bevakar detta rum. Nu berättade Maaruf för honom ai,
som hade vederfarits honom af hans hustru, hvarefter anden sade i
honom: önskar du, att jag skall föra dig till ett land, dit din hustru kb
kan hitta vägen, och der hon icke kan komma åt dig? Han svarade: ja!
Anden sade till honom: sätt dig upp på min rygg! Han gjorde så, oå
anden lyfte upp honom samt flög med honom från nattens ingång, til
dess det bugade dagas, då han satte honom ned på toppen af ett högt
berg och sade: du menniskovarelse, gack ned ifrån detta berg, så skall
du bli varse en stad, i hvilken du skall gå in; din hustru skall icke vett
någon väg, på hvilken hon skall kunna komma till dig, och icke heller
skall. det vara henne möjligt att vinna tillträde till dig. Med dessa ort
lemnade han honom och flög sin väg.
Maaruf var förbryllad och yr i hufvudet; när han slutligen såg soto
gå upp, sade han vid sig sjelf: jag vill stå upp och gå ned från dettt
berg samt in i staden, ty att sitta här längre gör mig ingen nytta. Bu
gick följaktligen ned ifrån berget och blef varse en stad med högt
no-rar, luftiga kupoler och vackra byggnader, en förtjusning ßr alla dem,
som sågo densamma. Han gick in genom porten till staden och såg,
att den lofvade fröjd åt det bedröfvade |hjertat; men när han gick öfra
torget, såg folket i staden på honom och förundrade sig öfver han»
kW-sel, ty hans klädsel liknade icke deras. Och en man af folket i stade»
sade till honom: o man, är du en främling? Han svarade; ja! Spordt
han: från hvilket land är du? Från den lycksaliga staden Kairo,—lydde
svaret. — Åter sporde han: är det länge, sedan du reste derifrån?
-Sedan i går afton, — var Maarufe svar. Då började månne» skntti ü
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
