Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEBÅTTKLSKN OM MAARUF.
247
"men skrif till mig ett bref och sänd detta med ett bud till mig enskildt,
på det jag måtte veta, i hvilket land du är, och kunna sända dig allt
sådant, som min hand förmår anskaffa. På detta sätt skall du bli en rik
man, och om min fader dör, skall jag sända dig bud, och du skall
återvända hit med aktning och heder; men om du dör eller jag dör och går
hädan för att mottaga Guds nåd (Hans namn vare upphöjdt!), så skola
vi bli återförenade på uppståndelsens dag. Detta är det, som rätteligen
bör göras; men så länge du förblifver vid helsa, och jag förblifver vid
helsa, skall jag icke upphöra att sända dig bref och penningar. Statt
upp nu, inan dagen gryr, och förderfvet kommer dig uppå! — Då sade
han: o min herrskarinna, jag anförtror mig åt ditt ädelmod och beder dig
förunna mig att omfamna dig till afsked. Hon svarade: gerna! Han
omfamnade henne, iklädde sig en mamluks klädebonad och befallde
stallbe-tøeningen att sadla en snabb springare. De sadlade en rask häst, och
han tog afsked af sin hustru samt begaf sig ur staden i mörkaste natten;
men alla, som sågo honom, trodde honom vara eu af sultanens
mam-luker, som ridit bort för att uträtta någon befallning.
När det blef morgon, gick hennes fader med veziren till sitt enskilda
gemak och lät kalla dit sin dotter. Hon kom bakom förhänget, orh
hennes fader sade till henne: nå, min dotter, hvad har du att säga? Hon
svarade: jag säger, måtte Gud göra din vezirs ansigte svart! Ty det
var hans afsigt att göra mitt ansigte svart i min gemåls ögon. — Huru
menar du? — frågade konungen. Hon svarade: lian kom in till mig i
går, inan jag hade sagt någonting åt honom och si! Faradj, eunuchen,
trädde in till mig med ett bref i sin hand och sade: tio inamluker stå
utanför palatsets fönster, och de lemnade mig detta bref samt talade till
mig: kyss å våra vägnar vår husbondes, Maarufs, köpmannens, händer
och lemna honom denna skrifvelse; vi höra till antalet afhans inamluker,
som följa med hans varor, och det har blifvit oss berättadt, att han
blifvit förmäld med konuugens dotter. Derföre hafva vi kommit för att
underrätta honom om det, som vederfarits oss under vår resa. — Men jag
tog brefvet, läste det och fann deri följande: Från de femhundrade
mam-lukerna till vår ädle herre Maarut; köpmannen. — De underrättelser, som
vi hafva att meddela dig, äro följande. Sedan du skildes ifrån oss,
kommo Araberna öfver oss och stridde einot oss; de voro tvåhundrade
ryttare, medan vi voro femhundrade inamluker, och det uppstod en skarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
