Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÄTTELSEN OM MAARUF.
253
till staden. Imellertid har du tillredt denna måltid åt mig, utan att vara
bekant med mig, och hvad du bjuder, har blifvit emottaget, fastän det
icke Sr annat än ärter, och blott af din mat skall jag äta. — Han
tillsade honom nu att sätta träskålen midt på bordet och åt derur, tilldess
hau blifvit mätt; bonden fyllde deremot sin måge ur faten med de
utsökta rätterna. Derefter tvådde Maaruf sina händer och meddelade
mam-lukerna tillstånd att spisa. De började genast förtära det, som var qvar
på faten; och när träskålen var tömd, fyllde Maaruf densamma åt bonden
med guld och sade till honom: bär det till din boning och kom till mig
uti staden, så skall jag behandla dig med ädelmod! Bonden tog den
med guld fyllda skålen, dref sina oxar framför sig och återvände till sin
by, så stolt som skulle han sjelf hafva varit en frände till konungen.
Maaruf tillbringade denna natt i fröjd och glädje, och de hade fört
till honom jungfrur, som hörde till skatten, hvilka spelade på sina
tonverktyg och dansade för honom. Så tillbragte han natten, den ljufligaste,
som han haft i sitt lif. När det blef dager, varseblef han ett stort moln
af damm, och knappt hade han fått sigte derpå, förrän dammet skingrade
sig, och han såg en stor skara mulor, som buro varupackor. Der kommo
sjuhundrade mulor, alla lastade med kostbara tyger, och rundt omkring
dem gingo unga män, liknande dem, som |ega ut lastdjur,
mulåsnedrif-vare och slafvar; Abu-s-Sa’adàt red sjelf på en mula i skepnad af
karavanens anförare, och framför honom bars eu bärstol, försedd med
prydnader af rödt, gnistrande guld och ädelstenar. När han kommit till tältet,
hoppade han ned ifrån mulans rygg, kysste marken och sade: o min
herre, allting är ftillgjordt på det bästa och yppersta, och i denna bärstol
ligger en drägt, som likaledes hör till skatten, och hvartill ingen konung
eger maken; ikläd dig densamma och sätt dig uti bärstolen samt gif oss
befallningar om hvad du önskar uträttadt Maaruf svarade: o
Abu-s-Sa’adftt, jag vill skrifva ett bref, med hvilket du skall begifva dig till
staden Ikhtyån i El-Khutan, till min svärfader, konungen derstädes; men du
får icke infinna dig hos honom i annan skepnad än en menniskas. Han
svarade: jag hör och lyder! Maaruf skref brefvet och förseglade det samt
lemnade detsamma åt Abu-s-Sa’adåt, som begaf sig med brefvet till
konungen, hvilken, när ban blef honom varse, sade: o vezir, sannerligen,
mitt hjerta är frdlt med ångest för min svärson, och jag befarar, att
Arabella skola slå honom ibjäJ. O, att jag visste, hvart han tagit vägen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
