Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÄTTELSEN OM MAARUF.
261
ziren till honom: jag besvfir dig vid Allah, o min herre Maaruf, att du
måtte fröjda oss med åsynen af denna signetring, på det vi måtte se,
huruledes den ar förfärdigad! — Den berusade Maaruf drog af sig
ringen och sade: tag honom och roen er med att betrakta honom! Veziren
tog ringen, vande honom omkring och sade: om jag gnider derpå, visar
sig då anden? — Ja, — svarade Maaruf, — gnid derpå, så skall han
infinna sig inför dig-, det kan vara nöjsamt för dig, att få se honom.
Veziren gned på ringen och si! en röst sade: till din tjenst, o min
herre: Befall, och dig skall varda gifvet! Vill du förstöra en stad eller
bygga en stad eller döda en konung? Allt hvad du önskar, det skall jag
uträtta åt dig, utan att vara dig olydig. — Veziren pekade på Maaruf
och sade till anden: tag den druckne der och kasta honom i det
ödsligaste bland de öde landen, der han icke kan finna någonting att äta
eller någonting att dricka, utan måste dö af hunger och omkomma i
elände, utan att någon vet af honom! Genast grep anden Maaruf och
flög bort med honom mellan himmel och jord. Men när Maaruf förmärkte
detta, var han öfvertygad om sitt förderf och blef förfärad till det
yttersta; han grät och sade: o Abu-s-Sa’adåt, hvart ämnar du föra mig?
Han svarade: jag ämnar kasta dig ned på den ödeliggande delen af
jorden, o du oförståndige! Hvem eger en talisman af denna art och gifver
den åt andra, på det de måtte roa sig med att beskåda densamma! Du
förtjenar det, som vederfarits dig; om jag icke fruktade Gud, skulle jag
kasta dig ned från tusende famnars höjd, så att du icke skulle uppnå
jorden, förrän vindarne slitit dig uti stycken. — Dermed tystnade anden
och talade icke med honom under hela vägen till det öde landet; men der
kastade han honom ned, vände om och lemnade honom allena. — Under
tiden sade veziren, som fått signetringen i sin hand, till konnngen: hvad
tänker du nu? Sade jag dig icke, att denna man vore en bedragare, en
lögnare? Men du trodde mig icke. — Konungen svarade: du har rätt, o
min vezir, Gud gifve dig helsa! Gif mig denna ring, att jag måtte
beskåda densamma! — Men veziren kastade en vredgad blick på honom,
spottade honom i ansigtet och sade: du galning, skulle jag gifva den åt
dig och bli din tjenare, sedan jag blifvit din herre! Men jag vill icke
längre tåla, att du lefver. — Dermed gned han lingen, då anden visade
sig, och han sade till denne: tag den här galningen och kasta honom på
sainma ställe, der du kastat hans svärson, bedragaren! — Anden tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
