Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÄTTELSEN OM MAARUF.
263
henne. Nu befkllde han, att kosteliga rätter skulle framdukas tör allt
folket och sade: äten häraf, det är brölloppsmåltiden, ty jag ämnar taga
drottningen till min hustru i denna natt! Men sheikh el-Islam sade: det
är dig icke af lagen tillåtet att taga henne till gemål, förrän hennes
enke-tid är ute, och du ingått lagligt äktenskap med henne. Men han
svarade : jag vet icke af någon enketid eller något annat uppskof, låt
derföre bli att vara så mångordig inför mig! — Sheikh el-Islam djerfdes
ingenting mer säga af fruktan för hans elakhet; men till krigarne sade
han: sannerligen, denne är en otrogen, och han har ingen religion.
När det blef afton, begaf han sig till furstinnan och såg henne
klädd i den dyrbaraste drägt, som hon egde, samt prydd med sina
kostbaraste prydnader; och när hon blef honom varse, mottog hon honom
leende och sade till honom: en välsignad natt! Men om du hade låtit
döda min fader och min gemål, så skulle det efter mitt förmenande hafva
varit vida bättre. — Han svarade.- jag skall ofelbart låta döda dem. Hon
työd honom att sitta ned och började skämta med honom samt låtsa sig
förtjust i honom; men hennes smekningar och leenden beröfvade honom
sans och förstånd. Alla hennes smekningar voro dock bedrägliga, och
hon hade med dem ingen annan afsigt än att komma i besittning
afsig-netringen samt förvandla hans glädje till bedröfvelse; hon betedde sig så
som hon gjorde, i öfverensstämmelse med tankarna hos honom, som-sade:
Jag har med mia list vunnit det, som icke kunde vinnas med mitt svärd.
Derefter återvände jag med byte, hvars plockade frukter voro söta.
Men plötsligen drog hon sig bort ifrån honom, började gråta och
sade: o min herre, ser du icke mannen, som har sina blickar fästade på
oss? Jag besvär dig vid Allah, att jag flr beslöja mig, så att han icke
måtte se mig! — Då råkade han i ytterlig vrede och sade: hvar är den
mannen? Hon svarade: si, han är uti stenen i signetringen; derifrån
stickes han fram sitt hufvud och ser på oss. Då inbillade sig veziren, att
signetringens tjenare såg på dem, hvarföre han log och sade: frukta dig
icke! Det är signetringens tjenare, och han står under min lydnad. —
Hon svarade: jag är rädd för andar, drag derföre ringen af ditt finger
och lägg honom ett stycke bort ifrån mig! Han drog ringen af fingret
och lade honom på dynan samt flyttade sig närmare intill henne. M
sparkade hon honom med sin fot för bröstet, så att han föll utan sans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
