- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
17

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

Konungen af Damask, som erfarit, att sheiken uppehöll sig i en långt ifrån
staden belägen grotta, ditsände några af sin lifvakt med befallning att gripa honom. De
afsända, som ansågo uppdraget lätt att verkställa, sågo med förvåning ingången till
grottan bevakad ar en oräknelig skara krigare, hvilka de icke vågade angripa. De
vände tillbaka och berättade hvad de sett för sin konung, som i spetsen för sin
samlade här drog ut att sjelf belägra sheiken. Men denne uppställde emot honom en
så ansenlig krigshär, att konungen förfärades och drog sig tillbaka.

Vredgad öfver denna motgång och med fullt beslut att icke afstå från sitt
förehafvande, sammankallade konungen sina vezirer och sporde dem till råds om hvad
nu vore att göra. Yezirerna svarade, att hans magt icke vore tillräcklig mot en
sådan man som sheik Schahabeddin, utan vore det nödvändigt att i detta fall taga sin
tillflykt till list. »Sänd bud till honom och säg, att du önskar ingå fred med honom,
utvälj de skönaste slafvinnor i ditt harem’ock skicka dem till skänk åt honom; men
befall dessförinan dessa slafvinnor, att de skola söka utforska, huruvida det finnes
någon tid, då sheiken saknar kraft att förrätta sina underverk!» Detta råd behagade
konungen väl, och han efterkom detsamma, lät erbjuda sheiken sin vänskap och
sände honom slafvinnor af sällsynt skönhet till skänks. Sheiken lät ganska rigtigt
snärja sig af konungens list och mottog slafvinnorna, bland hvilka det fanns en, i
hvilken han helt och hållet förälskade sig. Denna lyckades också aflocka honom hans
hemlighet, och för henne bekände han, att, efter det han omfamnat en qvinna, ban
vore utan magt, tilldess han hunnit förrätta sin tvagning.

Slafvinnan meddelade genast sin upptäckt åt konungen af Damask, som befallde
sin lifvakt, att en natt omringa sheikens grotta och gripa honom, så snart slafvinnan
gåfve tecknet dertill.

Schahabeddin brukade hvarje Datt ställa en stor kruka med vatten bredvid ’sin
’ bädd, för att när som helst kunna förrätta sin tvagning; detta vatten slog slafvinnan
ut, så att sheiken icke visste det, och när han ville två sig, var krukan tom.
Slafvinnan erbjöd sig att hemta nytt vatten och gick ut, då konungens krigare genast
störtade in genom den öppnade dörren. Nu insåg Schahabeddin slafvinnaos
trolöshet; ban fattade tvänne i grottan brinnande vaxljus, svängde sig omkring med dem
och mumlade derunder obegripliga ord, hvilka hade den verkan, att krigarne
förskräcktes och flydde.

Sheäen förrättade sin tvagning och antog, för att hämnas på den trolösa
slafvinnan, hennes skepnad, men gaf henne sin egen och skyndade på detta sätt
förvandlad efter krigarne, hvilka han uppmanade att vända om till grottan och gripa

lara och En N.tt. VII B. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free