Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ynglingen Ull hennes tält, beslöt eldaren tid »ig sjelf att blott denna natt stadna qvai
i lägret, men följande dag rida hemit på sin åsaa, i händelse ynglingen skulle
uppgifva, att hans reskamrat och icke han sjelf varit den sjungande. Den af tjenaren
åtföljda Du el-Mekin stadnade deremot utanför furstinnans tält, ocb bon tillsade
tjenaren att bedja honom uppläsa några qväden, men derefter fråga honom, hvad han
bette, hvad han vore och hvilket yrke han hade. Du el-Mekin svarade tjenaren;’
gerna skaH jag uppläsa ett qvide; men när din fru spörjer efter mitt namn, skall du
säga henne: mitt namn är utslocknadt, mitt väsen bar förändrat sig, min kropp är
förvissnad, mina äfventyr äro stora; de hafva hvarken begynnelse eller ända; jag är
mer hufvudyr in en drucken aaan. Nnshat Assaman grit, när bon hörde delta
avar, ocb när ynglingen uppläste ett qvide, hvari hennes namn förekom,, lyfte ban
upp tältförhänget för att få se honom. Hon kinde genast igen bonom oeb ropade:
o Du el-Mekin! O min ^r oder I Äfven han kände igen henne, de föllo i hvarandras
armar och sjönko vanmägtiga till jorden. Tjenaren bestänkte dem med rosenvatten,
gå att. de kommo till sans igen, och Nushat Assaman förde in sin broder i tältet samt
bad bonom berätta allt, som vederfarits honom, sedan hon först meddelat bonom
sina öden. Du el-Mekån meddelade henne allt och glömde icke att loferda
badelda-ran, som gjort honom så mycket godt Nushat Assaman lät derefter kalla sin man,
föreställde för bonom sin broder ocb lät honom sjelf veta, att ban icke vore gift med
någon slafvinna, utan med en ftirstmna, konung Onaars dotter, hvilket högeligen förr
tjusta den goda mannen, som lät uppsitta ett särskildt tält åt Du el-Mekin och
be-tedde honom all möJHg heder.
På Du el-Mekàns begäran afsändes äfven tjenare för att hemta badeldaren, som
redan befann sig vid ändan af ligret ocb sadlade sin åsna, under det han djupt
sörjde öfver skilsmessan från sin vän. När tjenarne kommo omkring honom, trodde
han allt hopp vara ute, och ännu bögre steg hans fruktan, nir han sattes upp på en
dromedar och fördes framåt. Han skrek och veklagade, men blef nedtystad och
måste följa med karavanen, tom fortsatte sin färd, tilldess man var blott tre dagsresor
Ifrån Baghdad. Här rastades, och när karavanen åter ämnade sälta sig i rörelse,
varseblef man på afstånd ett ofantligt moln af damm, hvilket kom allt närmare,
så att man slutligen deruti urskiljde krigare till häst och fot, trummor och fasor.
En afdelning af vid pass femhundrade ryttare skiljde sig snart från de öfriga och
omringade Nushat AssamaRs gemål, som på deras tillfrågan uppgaf sig komma fråu
Damask, skickad af Sbarr-kàn till hans fader Omar med skänker och skatt. Nir
ryttame detta hörde, betäckte de sina ögon med sina binder ocb sade: konung Omar
här blifvit förgffven; kam nred oss; vi föra dig tiü vit> värö Dandan. — Ban fördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
