Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
man. PS skuldran bar ban en korg, innehållande en timmermans verktyg, på
hufvudet bar han en gren af ett träd med åtta bräder, och vid handen ledde han små
barn samt gick med brådskande steg. Ban gick utan att stadna, tilldess han kom
nära till det unga lejonet; ocfr när jag blef honom varse, o min syster, föll jag till
jorden af häftig förskräckelse. Det unga lejonet stod upp, gick fram till honom och
mötte honom, och när lejonet kom fram, log timmermannen och sade till detsamma
med vältalig tunga: du ärorike och frikostigo konung, måtte Allah göra din alton och
dina afsigter lyckosamma samt föröka ditt mod och din magt! Beskydda mig för
honom, som har bedröfvat mig och genom sin elakhet gjort mig ondt, ty jag har icke
funnit någon, som kan bistå mig, annat än du! — Så stod timmermannen inför
lejonet, grät, suckade och klagade. Och då det unga lejonet hörde hans gråt och
veklagan, sade det till honom: jag skall beskydda dig från föremålet för din
förskräckelse. Hvem är det, som har förtryckt dig, och hvem är du sjelf, du okända djur,
hvars like jag aldrig sett 1 min lefnad, likasom jag aldrig sett någon skönare till
utseende eller någon med mer yältalig tunga; och huru förhåller det sig med dig? —
Svarade timmermannen: o konung öfver djuren, hvad mig beträffar, så är jag en
timmerman; men den, som gjort mig mehn, är en son af Adam, och på morgonen
efter denna natt skall han vara hos dig på detta ställe. När det unga lejonet hörde
dessa timmermannens ord, blef ljuset förvandladt till mörker för nëss ögon; det
började ryta och fnysa, blixtar ljungade ur dess ögon, och det ropade högt, sägande: vid
Allah, jag skall vaka denna natt ända till morgonen och skall Icke återvända till min
fader, förrän jag uppfyllt din önskan. Derefter vände det sig mot timmermannen
och sade till honom: jag ser, att dina steg äro korta, och jag kan icke stöta dina
känslor, ty jag är ädelmodig af naturen, och jag föreställer mig, att du icke kan uti
din gång hålla jemna steg med de vilda djuren; säg mig derföre, hvart du ämnar
dig! Timmermannen svarade: vet, att jag ämnar mig till din faders vezir, till
lodjuret, ty, när det blef din faders vezir berättadt, att Adams son både satt sin fot på
denna mark, räddes han storligen för sig sjelf och sände till mig en budbärare af de
vilda djuren, med begäran att jag måtte göra honom ett hus, hvari han kunde bo
och finna en tillflykt, som kunde hålla honom fri från hans fiender, så alt ingen af
Adams söner måtte kunna göra honom mehn. När budbäraren kom till mig, tog jag
derföre dessa bräder och begaf mig å väg.
När det unga lejonet hörde dessa timmermannens ord, blef det afundsjuk! på
lodjuret och sade till honom: vid mitt lif, du skall af dessa bräder göra mig ett hus,
inan du gör något hus åt lodjuret; men när du slutat mitt arbete, då får du gå till
lodjuret och åt detsamma förfärdiga hvad det önskar. När timmermannen hörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
