- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
98

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

der han föll ned sanslös. Nu sade vargen till honom: o min vän, glöm nu icke mig
och dröj icke med min befrielse I

Men räfven gaf till ett Ijudeligt skratt och svarade: o du bedragare! Det var
ngenting annat än mitt skämt och mitt gyckel med dig, som gaf mig uti dilt våld;
ty när ]ag hörde bekännelsen ar din ånger, bier jag glad och utom mig af förnöjelse,
så alt jag dansade, ocb min svans hängde ned i gropen; då fattade du deruti, och
jag föll ned med dig. Men Gud (hvars namn vare upphöjdt!) befriade mig sedan ur
din hand. Hvarföre skulle icke jag bidraga till ditt förderf, då du är en bland
djefvulens stallbröder? Vet, att jag drömde i går, det jag dansade på ditt bröllopp, och
denna dröm berättade jag för en drömtydare, som sade mig: du skall råka i en stor
föra; men du skall bli befriad derur. Sålunda förstod jag, att mitt fall ned i gropen
till dig och min befrielse derur var förklaringen ar min dröm. Men vet, du narrade
dumhufvud, att jag är din fiende. Huru kan då du, oförståndige och tanklöse,
hoppas, att jag skall hjelpa dig, när du hört, i hvilka ordalag jag talat dig till? Ocb
huru skall jag kunna göra något försök att befria dig, då de lärde hafva sagt, att
genom en syndares död menniskoslägtet får ro och trefnad på jorden? Om jag icke
befarade, att jag genom ordhållighet mot dig skulle fa lida svårare straff än det, som
kan följa på trolösheten, så skulle jag tänka på medel till din befrielse. — När
vargen hörde dessa räfvens ord, bet han sig 1 tassen af förtrytelse. Derefter talade ban
vänligt till räfven, men vann ingenting dermed. Med låg röst sade ban till honom:
sannerligen, det finnes ingen med rörligare tunga, än ni räfvar, ingen, som förstår att
skämta bättre än ni; detta är naturligtvis skämt af dig; men alla tillfällen äro icke
Hmpliga för skämt och lek. — Så dum du är, — svarade räfven; — skämtet har en
gräns, hvilken den, som använder det, icke öfverskrider. Tro icke, att Gud skall
föra mig uti ditt våld, sedan Han befriat mig ur dina klor. — Ytterligare sade
vargen: du är en, af hvilken jag med rätta kan vänta min befrielse med anledning af
det broderskap och den vänskap, som fordom radde imellan oss, och om du befriar
mig. skall jag säkerligen belöna dig väl. Men räfven svarade: de vise hafva sagt:
tag icke till din broder den okunnige och den elake, ty de skola göra dig mehn och
ingen heder; och tag icke lögnaren till din broder, ty, om godt utgår från dig, skall
han dölja det, och om ondt utgår från dig, så skall han öfverallt omtala det. Och
de vise hafva sagt: för allting finnes det en utväg, utom för döden, och allt kan
undvikas med undantag för ödet. Hvad beträffar den belöning, som du säger mig
förtjena af dig, så jemför jag dig, när du vill belöna, med ormen, som flydde för Havi’n

*) Ormtjusaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free