Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
ar Isbak. Jag sade: Sr Ishak (mätte jag vara ditt offer!) begåfvad med sådan
förmåga? — Underbar, underbar Sr hans förmåga, — utropade hon; — Ishak öfverträffar
alla i denna konst. Jag sade: upphöjd vare rullkomligheten hos Allah, som gifvit
den mannen hvad han icke förunnat någon utom honom 1 — Huru förtjust skulle
icke du bli, — tiUade hon, — om du hörde detta stycke sjungas af honom 1 — Si
fortforo vi att fördriva tiden ända till gryningen, då en gammal qvinna, som tycktes
vara hennes amma, tilltalade henne och sade: tiden ir inne. Hon stod upp ocb
sade: omtala icke för någon vår sammanvaro; möten mellan vänner äro förtroliga!
— Måtte jag vara ditt offer! — svarade jag; — i den saken behöfver jag ingen
varning. Dermed tog jag afsked af benne, och hon sände en jungfru, som följde mig
till husets port och öppnade den, hvarefter jag begaf mig till min egen bostad.
När jag anländt dit, förrättade jag morgonbönen och lade mig att sofva; men
ett bud från El-Mamun kom till mig, och jag följde budbäraren dit samt tillbragte
dagen hos khalifen. När det började skymma, tänkte jag på det nöje, som jag
njutit under den föregående natten, och hvilket var sådant, att blott en dåre kunde
försaka det. Jag gick derföre till den bekanta gatan, kom till korgen, satte mig
deri och hissades upp till samma ställe, der jag varit föregående natten. Jungfrun
søde till mig: du har varit påpasslig. Men jag svarade: jag kan icke finna annat än
att jag varit försumlig. Derefter pratade vi med hvarandra, likasom natten förut,
hvardera i sin ordning underhållande samtalet, uppläsande skaldestycken och
berättande sällsamma historier ända till gryningen, då jag begaf mig till min bostad,
förrättade morgonbönen och lade mig att sofva.
Sedan kom El-Mamuns budbärare till mig, och jag begaf mig till khalifen; men
sedan jag tillbragt dagen med honom, och natten nalkades, sade de Rättroendes
Furste till mig: jag besvär dig att sitta här, medan jag far gå och uträtta någonting,
som jag bar för händer, och tilldess jag kommer åter. När khalifen hade lemnat
nig, uppstodo hos mig oroande föreställningar; jag tänkte på det nöje jag sednast
haft, och i jemförelse med detta tycktes mig det af föga vigt, som jag hade att vänta
af de Rättroendes Furste. Derföre skyndade jag mig ut och sprang, tilldess jag kom
till korgen, satte mig deruti och blef upphissad till stället för mina förra besök; och
jungfrun sade till mig: sannolikt är du min vän? — Ja, vid Allah! — svarade jag.
— Och hon sade: har du valt mitt hus till din bostad? — Svarade jag: måtte jag
vara ditt offer 1 Främlingen har rättighet till gästfrihet i tre dagar, och om jag
återkommer eller den tiden, $kall det stå dig fritt att utgjuta mitt blod. — Derpå sutto
vi ned ocb roade oss liksom vid de föregående tillfällena, och jag, som visste, att
El-Mamun säkerligen skulle göra mig frågor samt icke låta sig nöja med mindre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
