- Project Runeberg -  Modern datateknik / Nr 11 (1967) /
22

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

maskiner endast kunde räknas fram i
efterhand. Med datamaskiner kan
förutsägelser göras och det med hög grad av
säkerhet.

VÄXANDE BETYDELSE

Jag är övertygad om att datamaskinernas
roll kommer att stadigt och raskt växa.
Datamaskinen är ett gott exempel på
tvärvetenskapligt samarbete och
ingenjörskonst.

Med dessa hjälpmedel blir människor i
stånd att förutsäga vilka
samhällsproblem som blir de viktigaste för kommande
generationer.

G: Betydelsen ökar men också riskerna.
Kärnfrågan är enligt min mening denna:

Hur stor risk är man beredd att ta
genom att sätta sin lit till ett
världsomfattande nät av datamaskiner?

Bakgrunden till min fråga är bl a den
att man i USA börjat mata datamaskiner
med trafikflygplanens färdplaner. Medan
planet är i luften får datamaskinen
kontinuerligt positionsangivelser från
radaranläggningar. Det gäller alla plan på över
8 000 m höjd.

Det skulle inte vara omöjligt att
genomföra samma idé för hela världen med
hjälp av 15-20 kommunikationssatelliter
och 2-4 stora datamaskiner som håller
reda på alla flygplan alla tider på dygnet.

I framtiden får man alltså
kommunikationsproblem om inte samhället vill ta
mycket stora risker för det osannolika
fallet att många datamaskiner faller ifrån på
en gång. De drivs dock av olika elkraftnät,
men om...

Vad jag nu sagt är inte fria fantasier
utan vad som med största visshet kommer
att bli aktuellt.

DATASTÖDD UNDERVISNING
KOMMER

För närvarande finns det i USA ganska
stort intresse för att använda
datamaskiner i skolorna - allt från nybörj
arundervisning till collegestudier. Nyligen gjordes
jämförande försök med datastödd
undervisning och traditionella lärometoder.

Resultatet blev att elever som fått
undervisning med datamaskinell hjälp fick
högre betyg än de övriga. Det är ännu för
tidigt att säga något definitivt, men jag
väntar mig mycket av datamaskiner för
undervisningsändamål. Det kan betyda
att en elev läser in en årskurs på halva
tiden. Undervisningsmaterialet kan
framställas centralt och spridas över hela
systemet utan att man behöver omskola
lärare. Även denna egenskap kan vara på
gott och ont, beroende på hur det brukas
som professor Millionscikov framhållit.

En, åtminstone hos oss, nyare tillämpa
ning för datamaskiner är inom medicinen.
Svårigheterna vid introduktionen av detta
nya tekniska hjälpmedel har varit av två
slag:

1) att få läkare att inse att detta är ett
hjälpmedel och

2) att få en omkonstruktion av
medicinsk terminologi till ett för datamaskiner
läsbart språk.

När dessa inititalsvårigheter är -
nästan — övervunna, vad kan vi då vänta oss
av framtiden? En medicinsk databank med
varje individs medicinska historia skulle
vara nyttig. Möjligheten finns
också att datamaskinen skall kunna ställa
diagnos om den matas med tillräckligt
många uppgifter.

Detta system finns dock inte nu.
Däremot har vi en annan intressant medicinsk
sak: avlägset boende specialister kan via
telenätet ta EKG och EEG och få svar
från datamaskin. När elektroderna
placerats på kroppen ansluts de via
telefonnätet till maskinen.

Oscarsson: Kan ni tänka er en
datamaskin som »beslutsfattare»?

G: Det är en reglerteknisk fråga. Det
finns »on-line-computation» men också
beslut »off-line» som fattas varje dag av
människor, värdefulla personer.

Man kan föreställa sig datamaskiner
som sätter betyg på elever, precis som
lärare gör nu.

ÖKADE INFORMATIONSKRAV

För närvarande har vi brist på medicinska
resurser. Jag tänker särskilt på
konstgjorda njurar. Det finns sådana maskiner för
endast ca 1 procent av antalet som skulle
behöva dem. 99 måste alltså dö för varje
sådan patient som räddas till livet. Ett
beslut måste dock fattas om vem som skall
få tillgång till apparaturen.

Nu görs detta av en grupp läkare,
stundom på ett ineffektivt sätt. Man kan lätt
föreställa sig att de behöver mer
information. För det ändamålet kan de också
utnyttja datamaskin. Men beslutet är
alltfort ett människans beslut.

Datamaskiner kan endast fatta
beslut som samhället lagt på dem. Nu kan
ni naturligtvis säga att om man vill gå
längre så kan man försöka göra en modell
av en person eller ett samhälle i
datamaskinen. Sådant har man i någon liten
mån försökt i ekonomiska sammanhang,
men inte alls så mycket som folk ofta vill
föreställa sig. Men simulering i stor skala,
av samhället i sin helhet, torde ligga 20
år i framtiden.

O: Kan man tänka sig att en
datamaskin kan »lära» sig olika saker?

G: Det är möjligt inom ett mycket
begränsat område. Med vetenskapens hjälp
kanske vi upptäcker nya möjligheter.

Men kom ihåg att det är med
datamaskiner som med myndigheter.
Beslutsfattande individer måste övervakas, det är
samma sak med datamaskinen. För att
tjäna samhället måste också den
övervakas.

Tekn lic Bengt
Kredell, chef för
Aseas avdelning
för teknisk
databehandling, omtalar att
företaget tagit fram ett
nytt
simulerings-språk som förs ut
i marknaden på
senhösten.

ASEAs
DATACENTRAL
FÖRST MED
MULTIPEL
FJÄRRDRIFT

Asea inför multipel fjärrdrift av sin
stora datamaskin GE-625. Prov med
terminalkörning från Stockholm till
Västerås har genomförts
framgångsrikt under ca en månad.
Härmed öppnas möjligheter för
dialogprogrammering m fl närstående
metoder av mest avancerat slag
inom databehandlingen.
Koncernen är först i Norden med multipel
fjärrdrift.

UDK 681.3:51

Åsea knappar in på det amerikanska
försprånget, från uppskattningsvis fyra år till
ett. Det gäller avancerad användning av
datamaskiner över stora avstånd.

Flerprogramdrift av koncernens GE-625,
landets f n största civila dataanläggning,
har kompletterats med fungerande
terminalanslutning. Kopplingen sker via en
dataväxel av typ Datanet 30. Dess minne byggs
i höst ut från 8 till 16 K (K = 1 024 ord):

Ett praktiskt prov från hyrd terminal i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moddata/1967-11/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free