- Project Runeberg -  Modern datateknik / Nr. 1-2 (1968) /
16

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

Modern datateknik • 1—2 • 68

(forts)

Ett system kan konservera felaktigheter

att bygga det hela från grunden. Det är
mycket lättare för en inköpschef, en
pro-duktionschef eller en planeringschef att
tala om vad han behöver.»

Per Ekström ville propagera för det
grundläggande jobbet med linjer och
linjeansvariga. »Min erfarenhet är att det
löser sig rätt naturligt både med
systemmännens utbildning i problemen och med

Datateknikern klarar sig inte
med bara mikrosekunder

Att datateknikens verksamhet och
situation förändrats snabbt föreföll
deltagarna i samtalet att vara överens om, och
Bertil Tronet talade om datatekniker i
generationer. En generation är väl
ungefär lika lång som för en datamaskin,
menade han - fem år.

Rune Brandinger: »Jag tror att vi
datatekniker alltför ensidigt har haft vårt
intresse inriktat på systemrationalisering.
Större delen av oss har varit okunnig om
och ointresserad av de övriga områden
som - om vi använder IVA:s förslag till
terminologi — också hör till
administrativ rationalisering, nämligen
organisa-tionsrationalisering, beslutsrationalisering
och resursdimensionering. Vi kan våra
mikrosekunder, och till det begränsar sig
ofta vår kommunikationsström».

Peter Hansen: »Frågan om
kommu-nikationssvårigheterna har fler
dimensioner än den rent semantiska. Jag
instämmer med Brandinger om datateknikernas
bristande kunskaper eller erfarenheter
från de arbetsområden på vilka
tekniken skall tillämpas. Jag tror att detta
främst beror på rekryteringen. Det är
vanligen folk i 20-årsåldern eller de
tidiga 3 O-åren med skiftande teoretisk
och praktisk underbyggnad. Det säger
sig självt att de har ett betydande
kom-munikationsgap mellan sig och linjen».

Kjell Pettersson: »Ja, för fem år
sedan kunde vi våra mikrosekunder och
var mycket entusiastiska över
datateknikens möjligheter. Med tindrande ögon
gick man omkring och talade om vilka
fantastiska maskiner man hade och
vilka oerhört fina saker som de kunde
göra i termer som var helt obegripliga för
omvärlden. Men i dag, om jag får tala
för mig själv i alla fall, så kan jag inte
mina mikrosekunder så bra längre. Vi
har fått en ytterligare specialisering. Det
har blivit nya specialister inom
delområden av datatekniken, och de kan sina
mikrosekunder och kan dem mycket
bättre. Samtidigt har vi fått ett mellanled
som har hum om vad mikrosekunderna
är men som också närmar sig det andra
lägret.»

linjepersonalens utbildning i teknikens
möjligheter. Ur detta samarbete skall
inom en viss tidsplan en effektivare
verksamhet utveckla sig inom området».

Peter Hansen: »I stort sett befinner vi
oss i den första av tre utvecklingsfaser.
Den innebär att vi tar fram grunddata.
Det är ett mycket ihärdigt arbete som
krävs av alla företag som går in på den

Bertil Tronet: »Jag vill nog säga att
den nuvarande generationen av
datatekniker har upplevt sina första grova
misstag då de inte har lyckats servera
företagsledningen det som de hade
förespeg-lat den. Det har kanske delvis berott på
att man har talat så väldigt olika språk.
Datamaskinen var väl för några år
sedan i många fall en statussymbol för
företagsledningen, och den kom på första
sidan i årsredovisningen. Det där är helt
borta nu. Vi talar i stort sett samma
språk».

Peter Hansen: »Det är svårt med
kommunikationerna inte bara mellan
datateknikerna och företagsledarna utan
mellan datateknikerna och alla de
medlemmar i företaget med vilka
datateknikerna kommer i kontakt i samband med
sitt utvecklings-, system- och
programmeringsarbete».

Bertil Tronet berättade att man i KF
har goda erfarenheter bl a av åtgärden
att skjuta in datateknikern i vad som
inom KF kallas inköpsavdelningar. De
har alltså lämnat den centrala
ADB-av-delningen för att på sin nya plats
övervaka och utbilda folk inom den speciella
sektionen.

Denna utveckling fann Peter Hansens
gillande. Han menade att den visar upp
en mognadsprocess som nu på många
håll går ganska raskt:

»Jag pläderar starkt för att vi skall
komma ifrån den här specialistgruppen
såsom något som sitter inom sina fyra
väggar och försöker komma fram till
system som kanske inte passar företaget. Vi
skall sätta in dessa tekniker ungefär som
vi satte in produktionsteknikerna i
till-verkningsfunktionen».

Per Ekström: »Datateknikerna blev i
början på en del företag
specialistgrupper. Det är viktigt att vi nu kommer
långt från ett sådant förhållande. Detta
åstadkommes genom att datateknikerna
ges en organisatorisk placering i en
ra-tionaliseringsgrupp. Denna grupp agerar
genom uppdrag och efter det
handlingsmönster som företagsledningen anger för
sitt rationaliseringsarbete.»

här tekniken med en klar målsättning att
den skall genomsyra företaget. Det kan
inga datatekniker göra, det måste linjen
själv sköta».

Fas två är datainsamlingsfasen:

»Det är där vi börjar tala om termi-:
naler och liknande. Sedan kah vi möjligen
börja andas om företagsledningens
verkliga aktivitet på området, om
simuleringar, olika alternativ för en
tillverknings-budget, respektive olika alternativ ifråga
om investeringsmöjligheter. Vi behöver
den visionen men lite av Science fiction
är det anno 1968».

Walter Goldberg: »Professorer brukar
betraktas antingen som hopplösa
reaktionärer eller som blåögda fantaster, men
jag betraktar mig trots allt som
någonting mittemellan dessa ytterligheter».

Han underströk att ett informations-’
system lika litet som Rom byggs på en
dag. Man får anpassa ambitionerna till
organisationens resurser.

För Peter Hansen vill jag emellertid
tala om att det finns svenska företag
som praktiskt taget helt och hållet körs
på t ex simuleringsmodeller för
orderstyrning. En del av dessa företag hör till
textilindustrin. Jag vill inte säga att de
har överlevt tack vare dessa system utan
tack vare att de har haft företagsledare
som är duktigare än andra
företagsledare. De har absolut inte varit blåögda,
men de har insett att de måste finna en
väg ur den onda cirkel som denna
industri har befunnit sig i».

Konservera inte felen!

Rune Brandinger: »Det är meningslöst at
ens börja arbetet på att
informationssystem, även om målsättningen enbart
tillgodoser de operativa chefernas
informationsbehov, utan att man samtidigt ocl
helst ett steg före ser till att man
utformar dessa system på grundval av en
vettig organisation. Annars kan man få
system som kanske tvärtom konserverar ei
felaktig organisation».

Per Ekström: »När vi har någorlundi
uppbyggda informationssystem som täc
ker tillräckligt stor del av företagets in
formationsflöde, då behöver företagsle
daren veta en del om databehandling
en, det håller jag gärna med om. Han böi
framförallt veta att han inte längre behö
ver sätta sig i en konferens med dei
produktionschefen där och den produk
tionschefen där och titta på statistik ocl
låta dem demonstrera med bakgrund ai
historiska fakta, lyssna till deras tro ocl
vetande och sedan fatta ett beslut. Del
dagen borde man t ex kunna kommen
dera fram försäljningschefen och be on
ett program med prognoser som har mal
lats ihop med en historisk utveckling
vilket ju är tekniken för framtagande ai
väsentliga beslutsunderlag». E

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moddata/1968-1-2/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free