- Project Runeberg -  Modern datateknik / Nr. 1-2 (1968) /
18

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

Modern datateknik • 1—2 -68 Mo<

(forts)

gifter. Ett dåligt testresultat
diskvalificerar medan ett gott får ingå som en liten
del i det bedömningskomplex som en
anställning utgör. Vi fäster det största
avseendet vid den sökandes allmänna
bildningsnivå och vid det intryck han gör vid
den personliga intervju som vi själva gör.
Våra erfarenheter av detta sätt att
utnyttja testresultatet är goda och, som vi tror
av stort värde för den sökande».

Vilka egenskaper fäster man särskilt
stor vikt vid?

»En programmerare bör vara
snabb-tänkt, han måste kunna se fantasirikt på
problem och han måste ha gott
ordningssinne. Det senare betraktar vi som
särskilt viktigt med tanke på den
dokumentation han skall kunna lämna efter sig.»

Vilka egenskaper bör framträda
starkare när det gäller att ta steget till
systemman?

Detaljintresse inget självändamål

»Vi måste göra klart för oss att gränsen
mellan systemman och programmerare
är suddig. Man kan väl säga att han skall
ha en stor bredd i sin allmänbildning,
vara insatt i företagsekonomiskt
tänkande och ha blick för samhällsfrågor —
känna det instrument samhället utgör.»

Han skall vidare vara en god
projektledare, kunna leda arbetet och kunna
definicera programmeringsuppgifterna i
stället för att själv sätta sig ned och börja
programmera, vilket ofta är fallet.

»Man kunde kanske tänka sig en
systemman som inte har
programmerar-utbildning», framkastar kapten
Wahlström. Detta för att han inte skall falla
för frestelsen att ge sig på
programmeringen själv. Men då uppkommer
givetvis frågan om hur han i så fall skall
kunna känna till de möjligheter som
datatekniken erbjuder.»

I samband med en amerikansk
undersökning gjordes följande sammanställning
av ett antal experters uppfattning om
kraven på programmerare:

Generellt är bilden av den bästa
programmeraren, som den framstår mot
bakgrunden av svaren i frågeformuläret,
bilden av en allmänt intelligent person med
förmåga till analytiskt tänkande,
fantasirik och flexibel. Topprogrammeraren
betraktar varje problem som ett slags
»mental exercise» och går förutsättningslöst
och entusiastiskt till verket. Han lägger
ner mycket tid på att definiera
problemet, så att han har alla detaljer i
huvudet när han börjar rita flödesscheman
och koda. Dessutom är han envis och
ger sig inte förrän programmet löper som
det skall. Hans detaljintresse är inget
självändamål utan syftar till att ge
honom möjligheter till att ta hänsyn till alla
tänkbara utfall och varianter.

Hur man testar vid PA-rådet

Prövningen av blivande programmerare
vid Personaladministrativa rådet varar i
en och eh halv dag. Den första dagen
går till skriftliga prov ur vilka man
försöker utröna den matematiska, analytiska
och spatiala förmågan samt
uppslagsrikedom och samarbetsförmåga. Följande
dag ägnas åt grupparbete samt en
personlig intervju med sökanden.

Av naturliga skäl kan vi inte i detalj
presentera de olika testtyperna. De
utdrag ur tester som förekommer här är
borttagna ur det aktuella programmet.

För att utröna den analytiska
förmå

Kan ni handskas med siffermaterial?

16 71094 X32316 □ 229704 □ 2297704 □ 229737® □ 2297737® □22974737®
17 6.426:31,81 □ 0,25028 □ 0,23712 □ 0,20201 □ 0,19916 □ 0,02211
18 9976+2229 8532 +5387 □ 0.87686 □ 0,80466 □ 0,75346 □ 0,69636 □ 0,52546
19 (18483+1279) 369 □ 72978 □ 729178 □ 7292178 □ 72932178 □ 729432178
20 6043:82.9 □ 56,9 □ 63,9 □ 68,9 □ 72,9 □ 76,9
21 385,4:0,76 □ 454,9 □ 483,6 □ 507,1 □ 551,4 □ 592,7
22 36X64 □ 2544 □ 2304 □ 2134. □ 2044 □ 1984
23 9,23X6.13 50,41 □ 0,911 El 0,981 □ 1,065 □ 1,122 □ 1,257
24 12X4,06X582 □ 25108,04 □ 26497;® □ 28355,® □ 301.68,® □ 32229,04’
25 34,1X0,005X99,83 □ 15,016 □ 15,732 □ 1.6,218 □ 16,667 □ 17,021

I detta prov vill man utröna förmågan att handskas med siffermaterial. För varje
uppgift finns fem svarsalternativ av vilka ett är det rätta svaret. Beräkna eller uppskatta
vilket svar som är det rätta och markera detta med ett kryss. Det är omöjligt att hinna
med att alltid göra exakta beräkningar. För att lyckas i det här provet måste man
göra snabba uppskattningar eller överslag över vad som rimligtvis kan vara det rätta
svaret.

gan använder man sig bl a av Rävens
matriser. Provuppgifterna består av olika
mönster ur vilka man skurit ur en bit
som det gäller att av sex olika alternativ
passa in den bit som passar in i mönstret.
Provet har fått internationell spridning.

En av uppgifterna består i logiskt
uppbyggda talserier som skall avslutas på
ett logiskt riktigt sätt.

Proven kan se ut så här:

Uppgift:

2 4 6 8 10 ...

Svarsförslag:

14 8 12 16 11

Uppgift:

10 12 14 13’ 10 ...

Svarsförslag:

11 12 14 13 10

Ett antal räkneproblem i vilka
relationerna uttrycks i bokstavssymboler skall
bl a ge en bild av den matematiska
förmågan.

Den spatiala begåvningen skall en
uppgift med komplicerade rutmönster ge
besked om. Mönstren skall passas ihop
på ett visst sätt. För att klara uppgifterna
måste man kunna föreställa sig vilka
konsekvenser olika manipuleringar med
mönstren har för helheten.

•Planeringsförmågan prövar man bi a
genom att låta den testade passa in ett
antal lektioner i ett skolschema enligt
vissa givna premisser.

Slutligen utröner man
uppslagsrikedomen t ex genom att låta den sökande
försöka komma på så många ord som
möjligt som slutar på en given ändelse.

Grupparbete

Problemlösning i grupper på 4—6 per-,
soner gäller två logiska problem. Två
psykologer observerar beteendet och
bedömer gruppens uppslagsrikedom och
samarbetsförmåga. Från denna
observa-tionssituation är det möjligt att forma
hypoteser om individernas
personlighets-egenskaper, som sedan kan kollas upp i
intervjun.

I intervjun utreder psykologen
dessutom beteendebestämmande faktorer
såsom uppväxttid, skolgång, utbildning,
fritid, tidigare arbetserfarenheter, intresse
för programmeringsarbetet och
framtidsplaner. □’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moddata/1968-1-2/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free