Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Modern datateknik • 3 • 68
(forts)
Atta punkter för kontrollen
mänhet så utformade att de för ventilen
åt antingen stängt eller öppet läge vid
luftbortfall. De elektriska
motormanöver-donen däremot stannar i arbetsläge vid
strömbortfall. Detta anses ibland som en
stor fördel för dessa don.
Det finns emellertid också enkla
luft-säkringsventiler för pneumatiska don,
som får dem att stanna i arbetsläge vid
eventuellt luftbortfall. Dessa ventiler, som
inmonteras i ledningen från regulatorn,
alternativt ventillägesställaren, till
manöverdonet, känner drivtrycket. Då detta
går ner till ett visst förinställt värde
stängs förbindelseledningen mellan
regulatorn - eller ventillägesställaren - och
manöverdonet, varvid donet stannar i det
aktuella läget.
Bland övriga tillbehör för
ventilma-növerdon kan nämnas förstärkarreläer,
s k boosters. Dessa används i första hand
för att ge ventilen en snabbare rörelse.
De är alltså volymförstärkningsreläer.
Det finns också reläer för
nivåförstärk
ning eller nivåreduktion av signalen, t ex
1 till 3 eller 3 till 1.
Det pneumatiska manöverdonet kan
också förses med handratt för
manövrering t ex i nödsituationer. Bland övriga
tillbehör kan nämnas gränslägesbrytare
och givare för fjärrindikering av
ventilläge.
Kontrollera till slut
ventilvalet med hjälp av
följande åtta punkter:
1. Är manöverdonets funktion
riktigt vald i förhållande till regulatorns
funktion - ett ökande mätvärde kan
ibland kräva en strypning av ventilen
medan det för andra processtyper kan
krävas en öppning av ventilen?
2. Är manöverdonet tillräckligt
snabbt?
3. Är reglerområdet tillräckligt?
4. Behövs kylflänsar på packboxen
med hänsyn till temperaturen?
5. Krävs speciell avtätning för
giftiga media?
6. Är material i ventilhus, kägla och
säte rätt valt?
7. Är anslutningen rätt?
8. Behövs explosionsskydd vid
användning av elektro-pneumatisk
ven-tillägesställare?
MER ATT LÄSA
1. G R KENT, Sizing Control Valves.
Control Engineering (may 1966) s 87-92.
2. MASONEILAN TECHNICAL
DATA SERIES No 10-9 och 10-9A.
Deve-lopment of the basic Cv formulas - och
- Summary of Cv formulas. (1962).
3. MASONEILAN TECHNICAL
DATA SERIES No 10-10. Valve Sizing on
flashing water service.
4. PAUL WING. JR, Control Valves.
Instruments & Control Systems, 40
(1967), s 111-114.
5. C B SCHUDER, Control Valve
Characteristics. Instruments & Control
Systems, 40 (1967), s 79-83.
Att starta och stoppa en process —
också ett reglerproblem
Att starta och stoppa en process
är också ett reglerproblem, inte
minst när det gäller så stora
anläggningar som
kärnkraftstationerna i Hal den, Norge, och
Marviken. Vid ett av
Teknolog-föreningens avdelning för
reg-lerteknik nyligen avhållet
symposium vid Lunds tekniska
högskola redovisade några experter
sina erfarenheter från detta
om-råde.
Siv ing M Øvereide, Halden,
redogjorde för en del
sifferma-skinexperiment vid
Haldenreak-torn. Denna är den enda
tung-vattenkokare som f n är i drift
och uppvisar många intressanta
egenskaper. Nuvarande
experimentperiod påbörjades 1967 och
sträcker sig tom 1969. De
styrproblem man brottas med på ett
kärnkraftverk är frånsett härden
desamma som för ett
konventionellt värmekraftverk. I
kärnkraftverk har man oftast
mycket stora enheter vilket betyder
att man är ännu mer angelägen
om driftskontinuitet och
optimal drift, där man med en
sif-fermaskin kan nå betydande
resultat.
Vid reaktorn sörjer
digitalmaskinen för rapportering och
övervakning, fortlöpande
kontroll av tankens tryck, effekt och
styrstavskonfiguration, kontroll
av förändringar i
driftsbetingel-sema, start och stoppförlopp
samt effektfördelningen i
härden.
Specificeringen av
datamaskinen började i januari 1966, då
man sammanfattade de 100
väsentligaste prestandamåtten. Ett
stort problem var ordlängden,
som i de aktuella maskinerna
varierade mellan 12 och 24 bit.
I juli 1966 tecknades kontrakt
på ett IBM 1800-system.
Arbetsinsatsen för de tre
experimentåren med siffermaskin
beräknades till ca 50 manår.
Här ingår instrumentering,
specificering av
övervakningsfunktioner, beräkningar av
effektfördelningar i kärnan,
användning av optimal reglering
samt samordning av
programmeringen.
Den mesta programmeringen
sker i Fortran IV. En grupp
studerar tillämpning av
moderna reglermetoder. Man har
försökt tillämpa arbeten av både
Julius Tou och Karl-Johan
Åström.
Maskinens installation
påbörjades i juli 1967 och
tillkoppling av instrumenten kunde
börja i september. I dag har man
60 program i drift, de flesta för
dataloggning och rapportering,
och har därmed i stort följt det
uppsatta programmet.
Marviken
För informationsbearbetningen i
samband med
Marvikenreak-torns processdatamaskin (PDM)
redogjorde civ ing N Fahlén,
Asea:
Bland de ställorgan som PDM
skall hålla reda på kan nämnas
500 elektriskt och pneumatiskt
manövrerade ventiler. 400
mätpunkter skall visas i det
centrala kontrollrummet. Av de ca
200 systemen som skall
övervakas bör två nämnas:
överhettar-systemets 32 ångkanaler där
ångflödet i var och en skall
regleras, samt bränslebytessystemet
som medger kontinuerligt
bränslebyte under drift. I ett sådant
här jättesystem är faran stor för
den s k informationsdöden.
Exempelvis skall under ett
upp-körningsskede 850 operationer
genomföras på ca 18 timmar.
Denna mängd operationer
motiverar en PDM som kan
presentera den nödvändigaste
informationen för operatören.
Till maskinen har kopplats
450 analoga ingångar och 10
analoga utgångar. Från ventiler
och andra ställorgan har man
2 400 digitala ingångar samt
över 1 000 utgångar.
Totala analys-,
programmerings- och installationsarbetet
för PDM vid Marviken beräknas
till 27 manår, varav 8 ändå måst
utföras oberoende av
datamaskinen. Samtliga program är
skrivna i assemblyspråk.
Pontryagin’s maximumprincip
Tekn lic Gustaf Olsson, Lunds
Tekniska Högskola, berörde
till-lämpbarheten’ av Pontryagin’s
maximumprincip (MP) speciellt
vid stopp av kärnreaktorer. MP
är ett kraftfullt verktyg för
beräkning av optimala
styrstrategier. (Beträffande teorin
hänvisas till MoD nr 12: 1967). I
kraftreaktorer bildas vid fission
xenon, som utgör ett besvärligt
problem på grund av sin extremt
höga absorptionsförmåga för
neutroner. När en reaktor
stoppas så att neutronflödet går ned
till noll kommer
xenonkoncen-trationen ca 10 timmar efter
stoppet att ha ökat flerfaldigt
och avklingar inte förrän efter
bortåt två dygn. Den höga
ökningen av xenon gör det
omöjligt att starta reaktorn under
denna tid — en ohållbar
situation för en kraftproducent.
Man kan med MP optimalt
styra reaktorns effekt timmarna
före reaktoravstängningen så att
xenons maximala koncentration
efter avstängningen görs så liten
som möjligt. Detta resulterar
här i ett styrprogram för
neutronflödet enligt den s k
bang-bang-principen, vilket innebär
att effektnivån kommer att
switchas mellan noll och
maximum innan den definitiva
avstängningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
