Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modern datateknik • 4 • 68
27
□ lokaliseringsbeskrivning
(informationsadresser)
□ begreppsbeskrivning
□ dokumentbeskrivning
När man sedan vill göra utdrag av
informationen i strömmen (kallas
avise-ring) eller i samlingen (kallas sökning)
krävs önskemålsbeskrivningar. Då
önskemål kan komma från olika håll och
avse olika behov, fordras också här en
lokaliseringsbeskrivning, som kan kallas
bruksadress.
Jämförelsen är det centrala
För att kunna jämföra
dokumentbeskrivningarna med
önskemålsbeskriv-ningarna måste alla detaljer från
dokumenten och önskemålen beskrivas med
samma »språk». Alltså finns det även
för önskemålen tre slags beskrivningar:
lokaliserings-, begrepps- och
önskemåls-beskrivning. Den länk som förenar
dokument och önskemål är sättet för be-
greppsbeskrivningen (ordval,
systematik).
Den centrala processen inom
dokumentationen består av en jämförelse mellan
dokumentbeskrivning och
önskemålsbe-skrivning, så att informationsadresser
som passar önskemålen skall kunna
delges bruksadresserna.
Dokumentationen behandlar sålunda
uppgifter om dokumenten. Resten av
litteraturtjänsten, när man behandlar själva
dokumenten »som tegelstenar
betraktade», kallas bibliotekstjänst.
Dokumentationstjänsten kan bedrivas
på litet olika sätt. En mera primitiv form
kan vara sammanknippad med
bibliotekstjänsten; då sänder man direkt ut
inkommande dokument till dem, vars
önskemål bäst svarar mot varje tänkt
doku-menbeskrivning.
Jämförelseprocessen kan också ske i
två steg. Först gör man upp ett s k index
(register, t ex blädderboksindex eller
titthålskortsindex) över dokumenten med
hjälp av begreppen i
dokumentbeskrivningarna. Därefter går man med
önske-målsbeskrivningama i minnet in i
indexen och jämför.
De mest avancerade »systemen» är de
där människa och datamaskin direkt
samarbetar i s k »conversational mode».
Här modifierar man stegvis sina
önskemål allteftersom maskinen tar fram och
visar upp de delar av
dokumentbeskrivningarna och indexen, som närmast
svarar mot ens önskemål. Kontakten
människa-maskin sker vanligen via
tangentbord, tv-skärmar och teleförbindelser.
Snarare flexibilitet än olikheter
Dessa »system» kan av olika skäl ännu
inte på länge användas allmänt för
dokumentation. (Däremot i s k databanker).
I grund och botten är de skilda
»systemen» inte så olika. Olikheterna ligger
mest i varierande metoder för
begrepps-beskrivningen och för sättet att beteckna
Rolf Moore omgiven av dokument i sitt arbetsrum på Foa: »Så här får en dokumentalists arbetsplats egentligen inte se ut»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
