Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den nysvenska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ran mr
tär da
benitör ön är
26 MODERSMÅLET.
han var äfven — hvad mera är — en författare för efter-
världen. Hans Svenska Krönika — vårt folks historia från
älsta tider till hans dagar — är än i dag med rätta be-
undrad.
Af största betydelse för den andliga odlingen var ock
öfversättningen af Nya Testamentet 1526 och öfversättningen
af hela bibeln — den s& k. Gustaf Vasas Bibel 1541. I
det hela är det denna bibelöfversättning, som ännu allmänt
användes. Framstående författare under detta tidevarf
voro äfven skalderna Lars Wiwallius och Georg Stiernhielm
(1598—1672), hvilken senare är, ej minst i språkligt hän-
seende, vår förnämste författare näst Olavus Petri under
detta tidevarf och hvilken såsom grundare af vår poetiska
stil med rätta kallas "den svenska skaldekonstens fader".
Mot slutet af detta tidsskede må vi äfven nämna psalm-
diktaren Haqvin Spegel och skalden Jakob Frese.
Först under 1500-talet börjar boktryckerikonsten blifva
mera använd i vårt land, ehuru den infördes redan i slu-
tet af det föregående århundradet, blott några årtionden
sedan den upptäcktes i Tyskland. Men det dröjde dock
rätt länge, innan man lärde sig allmänt begagna sig af
densamma, och ännu på Gustaf Vasas tid ägde vårt land
blott ett enda tryckeri. Tidningar börja först utgifvas
efter Gustaf 2 Adolfs dagar. Största delen af 1500-talets
och äfven en ej ringa del af 1600-talets litteratur finnes
också blott bevarad i handskrifter.
Efter dessa korta antydningar rörande vårt litterära
lif på denna tid, vilja vi lämna några språkprof. Vi välja
med afsikt sådana, hvilka vi kunna antaga trognast åter-
gifva det dåvarande talspråket,
| I en latinsk-svensk ordbok, tryckt i Stockholm 1538
Äses :
latin; svenska:
callus = thet Harda, som växer i händrene och under fötrene af
arbete.
simo = näsalös eller then som flata och nederböjda näsar haver.
vestiariom = klädahus, ther kläde gömes.
Phoca = siökalf, han är i thet nästa (= nära på) skafft (skapad)
SOM en oxe.
monumentum = graf eller annat, som påminner eller läter (= låter)
i hug komma thet som skedt är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
