- Project Runeberg -  Sveriges hednatid, samt medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 /
262

(1877) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den yngre jernåldern eller vikingatiden. (Från omkring år 700 till omkring år 1060) - Sverige blifvet ett rike. — Ynglingaätten. — Erik Segersäll. — Olof Skötkonung och hans söner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stämning, och det dröjde ej länge, innan han af dem dyrkades såsom helige
Olaf, Norges skyddshelgon. Afven i Sverige dyrkades han under medeltiden
allmänt, ej minst på Gotland, der han på sin återväg från Ryssland kort
före sin död skall hafva uppehållit sig någon tid och lagt grunden till öns
kristnande.

Om Anunds regering känner man för öfrigt mycket litet. Af den danske
konungen Svend Estridsen, hvilken en längre tid som flykting uppehållit
sig vid Anunds hof, hade Adam af Bremen fatt underrättelser om honom,
som måste anses ganska tillförlitliga. Olyckligtvis hade dock Adam ingen
anledning att i sin kyrkohistoria lemna närmare uppgifter om Sveriges politiska
öden vid denna tid. Han säger emellertid om Anund, att han, »ung till
åren, i visdom och fromhet öfverträffade alla sina företrädare; ingen konung
var mera älskad af det svenska folket än Anund».

I en af de äldsta inhemska urkunder vi ega, en konungalängd bevarad
i en handskrift af den äldre Vestgötalagen, säges att Anund (eller så^om han

der, tydligen af misstag, kallas Æmund) hade
erhållit tillnamnet Kolbränna, emedan han
lät bränna missdådares hus; ett straff,
hvilket brukades ej blott i Norden, utan äfven
hos normanderne i Frankrike för brott som
medförde fridlöshet eller landsflykt.

Afven Anund Jakob lät slå mynt
(fig. 331), till storlek och utseende liknande
Olof Skötkonungs; de slogos i Sigtuna,
ehuru troligen i ringa antal. Från Anunds långa regeringstid äro nämligen
endast mycket få mynt kända. Myntmästarnes namn äro fortfarande engelska.
Konsten att slå mynt råkade efter denna tid i förfall, hvarför Anund Jakobs
mynt vida öfverträffa alla dem som under närmast följande århundraden
präglades i Sverige. Först mer än tre hundra år efter Anunds död började man
å nyo att här slå mynt hvilka kunna mäta sig med hans.

Konung Anunds dödsår är ej med visshet kändt. Enligt Adam skulle
han dött omkring år 1050. Hos Snorre Sturlasson omtalas väl Emund
Olofsson såsom konung i Sigtuna redan år 1035; men detta kan möjligen bero på
en ej ovanlig förvexling af namnen Anund och Emund.

Anund efterträddes af sin äldre halfbroder Emund med tillnamnet den
gamle, hvilken såsom född af ofri moder, en i krig tagen vendisk
höfdinga-dotter, blifvit förbigången vid valet af fadems efterträdare. Han hade
uppfostrats utom landet hos sin moders fränder; visserligen var han döpt, men
han frågade föga efter kristendomen. Med erkebiskopen i Bremen, som då
var öfverherde för de kristna församlingarna i Norden, råkade han i tvist,
emedan han beskyddade en viss Osmund, hvilken uppträdde här såsom erke- 1

1 Inskrift: Anvnd rex in — Vlah in Sitvn (Anund konung i [Svitiod?] — Ulah [-[myntmästare]-] {+[mynt-
mästare]+} i Sigtuna).

331. Silfvennynt slaget för Anund
Jakob i Sigtuna (. ’/,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 9 16:35:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free