Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lare Berg hade underrättat den gången om att han for
ner för att ordna allt som måste ordnas. Fru Sörensson
hade ej orkat resa så långt. Gudrun hade varit på skol-
resa med sin klass.
De dödas urnor hade förts hem och bisatts i familje-
graven i Rolfs hemstad. Monika hade fru Sörensson
aldrig sett.
Det hade varit meningen att hela familjen Brand
skulle ha kommit hem och hälsat på, men så skedde
olyckan och det hann aldrig bli någon verklighet av
den resplanen.
— Jag måste ta emot henne, Gudrun, hon kanske
behöver oss. Du vet att för Birgit var hon som hennes
eget barn och då är hon också mitt barnbarn. Vi får
behålla henne om det visar sig att hon behöver det.
Stackars lilla ensamma barn.
— Ja, mamma, jag visste att du skulle känna det så.
Den där fru Berg, hon vände sig till rätt person, om
hon ville bli av med Monika. Vi ska inte lämna flickan
i sticket. Jag skall hjälpa dig att ta hand om henne.
Du vet att jag tycker om barn. Det kan bli riktigt
trevligt med litet liv i huset. Vad skall hon kalla oss
egentligen? Mormor och moster?
Ja, naturligtvis, vi är ju den enda moster och
mormor hon har.
Vet du om hon kallade Birgit för mamma eller
om hon kallade henne vid namn?
— Nej, det vet jag inte, Birgit skrev aldrig om det
och jag frågade inte. Det kunde varit litet ömtåligt.
Men jag tänker nog hon sade mamma.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
