Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den djuriska moralen - B. De svagas behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN DJURISKA MORALEN. 19
att låta mörda sina barn, så snart hon fick fler än högst
tre, drabbades af samhällets förakt och skymfligt uteslöts
ur alla ""aktningsvärda’ samhällsmedlemmars sällskap —
blef modersömheten utrotad. Från den härledde sig t. ex.
seden, att barnet skulle dödas genast efter födseln och
innan modern sett det; hade det andats blott en half timme,
fick det fortfarande lefva. Och på dessa öar omhuldades
de uppväxande barnen med stor ömhet af sina mödrar.
Barnamordens sväårutrotlighet sammanhänger med den
mycket naturliga uppfattningen, att barnen äro föräldrarnas
egendom. Det är först mycket sent och ännu ytterst otill-
räckligt, som samhället beredt skydd för barnen mot för-
äldrarnas godtycke.
Fosterfördrifnming hör också samman med den djuriska
moralen. Hos många vilda folk bedrifves den planmässigt
och fortsättes långt efter det barnamorden börjat betraktas
som omoraliska. Att såväl fosterfördrifning som barnamord
ännu tillhöra också kulturfolkens seder, ehuru de fördömas
af deras moral, beror måhända därpå, att det ofödda eller
nyfödda barnet af kvinnan uppfattas som endast en del af
hennes egen kropp, hvilken hon kan behandla efter behag.
Blott småningom blir barnet för moderns känsla en själf-
ständig personlighet. De flesta barnamord hos kultur-
folken, liksom hos vildarna, begås också inom första
dygnet; ifrån det modern börjat vårda barnet, vaknar
ömheten och besegrar alla andra känslor af blygsel, af oro
för framtiden o. s. v. Att äfven bildade kvinnors moral
ofta är djurisk i fråga om moderlighetens plikter, torde
dessutom delvis bero af den falska anständighet, hvilken
hos kulturfolken vållar att den unga flickan ej uppfostras
till- insikt om sin plikt gentemot släktets lif. Först när
kvinnorna från barndomen lära sig betrakta släktlifvet i
kunskapens fulla dager och med lifvets hela allvar, kunna
hos dem de sedliga begrepp allsidigt utvecklas, som hafva
sin rot i uppfyllandet af naturens egna villkor, men i
hvilka begrepp kvinnorna stundom ännu stå på sina ur-
mödrars låga ståndpunkt.
I många afseenden, utom det nyssnämda, kunna vi
i våra kultursamhällen finna kvarlefvor af den djuriska
moralen med afseende å betraktandet af människan ur
väsentligen matnyttig synpunkt. Morden på fosterbarn och
undantagshjon äro yttringar af den primitiva olusten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
