Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den djuriska moralen - C. Förhållandet mellan könen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN DJURISKA MORALEN. 31
ät henne, om du behagar". TI Indien och flerstädes var
hustrun fordom pliktig att döda sig vid mannens död.
Uppfattningen af kvinnan som en oren varelse har tagit
sig uttryck i många vildars seder. Flerstädes får hon ej
äta tillsamman med männen, ja ej ens koka sin mat vid
samma eld. Efter barnsbörden måste hon genom många-
handa bruk renas, och ännu kvarlefver i våra samhällen i
”kyrktagningen"” en rest af denna den djuriska moralens
uppfattning.
Ehuru sederna växla mellan större och mindre grad
af grymhet, kan man säga om nutidens vildar, att kvinnan
af dem uppfattas som Jlastdjur, njutningsmedel och slutligen
födoämne, samt att denna uppfattning är den för den djuriska
moralen betecknande. Att flera af nutidens forskare anse
den tidigaste familjen hafva varit grundad på modersväldet
("matriarkatet’’), icke på fadersväldet, ändrar icke det sak-
förhållandet, att kvinnorna hos forntidens vilda folk haft
och hos nutidens hafva en mycket låg ställning. Matri-
arkatet har uppstått genom omöjligheten att veta hvem som
är den rätte fadern, då samma kvinna ägdes af flere män.
Modern, som, utom lifvet, också gaf barnet den första vården,
blef då ansedd som dess rätta ägare, och modern med sitt
barn blefvo således familjens första medlemmar. Men så
tillfälligt var under detta skede mannens förhållande till
kvinnan, att hans förtryckande af henne, som den svagare,
ej mildrades af någon som hälst ömhet.
Fadersväldet, trots all dess grymma makt öfver hu-
strurna och barnen, blef därför ett stort framsteg i mora-
lisk utveckling, ty mannens äganderätt till vissa kvinnor
och barn medförde småningom en utveckling af den be-
skyddande ömhetens känsla hos honom. Mannens ändrade
uppfattning med afseende å kvinnan är följden af en så
ytterst långsam — och ännu alldeles oafslutad — uiveck-
ling, att det är på goda skäl, som man plägar bedöma ett
samhälles odlingsgrad efter den ställning kvinnan intar inom
detsamma. |
Blygsamhetskänslan är, liksom kärleken, af sen till-
komst. Äfven hos de djur, där ömheten mellan makarne
är stor och där honan behandlas väl, finnes ej spår af
blygsamhet, och hos de primitiva människorna saknas den
lika fullständigt. Hvarje drift tillfredställes ögonblickligt,
offentligt och utan aning om anständighet. I förhållandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
