Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga ditt löfte. Du kan och skall aldrig bliva hans maka,
nödgades jag än med våld rycka dig ur denne uslings klor.»
»Constance, sansa dig», bad Olga och klappade systern.
»Du är ju så upprörd, att du knappast vet vad du säger,
alldeles som om någon stor olycka inträffat; och då är
hela händelsen den, att jag givit en ung, älskvärd och
vacker karl löftet om min hand och mitt hjärta.» Olga
smålog.
»Huru kan du le i ett så gräsligt ögonblick», inföll
Constance.
»Tycker du att det passade bättre att jag grät?»
»Olga, av nåd, av barmhärtighet, upphör att skämta.
Säg mig genom vilka konster han har lyckats tillnarra sig
ditt löfte.»
»Han har icke alls tillnarrat sig det. Jag har givit
honom min hand helt och hållet frivilligt.»
»Du!» Constance blickade ångestfullt på systern. »Men
du sade mig ju för icke länge sedan att du icke ville hava
Evert till man, att...»
»Jag skulle bedja honom komma åter om ett år»,
avbröt Olga med en viss otålighet. »Ja, det är sant; men,
min egen syster, du vet nog att i det som rör hjärtats
hemligheter, äro vi kvinnor sällan uppriktiga. Den vi
sällan nämna, är oftast den vårt hjärta håller kärast. —
Summan av saken är, att jag nu gifter mig med Evert.»
»Du tror kanske på denne uslings kärleksförsäkringar.
Du tror dig vara oumbärlig för hans liv, men du bedrager
dig. Han...»
»Älskar dig, jag vet det», inföll Olga, med den
lugnaste ton i världen, ehuru en nervös ryckning i
ögonbrynen gav tillkänna att ämnet plågade henne. »Constance»,
fortfor hon, med djup och allvarlig röst, »hör nu noga på
vad jag säger. Evert har sagt mig allt, sina hotelser till
dig, vilka han begagnade för att om möjligt framtvinga ditt
samtycke till en förening mellan dig och sig. Jag känner
innehållet av det brev han tillskrev dig i förrgår, jag vet
även vad som står i den där biljetten. Du äger ingenting
nytt att meddela mig. Oaktat allt detta är jag nu Everts
fästmö, och om ett par dagar sker förlovningen. — Blekna
icke, förskräcks ej heller, utan bjud till att med fullkomligt
lugn höra mig till slut. Du får icke inviga varken tant
Stephana eller onkel i alla Everts galna ord och
handlingar. Jag vill det icke. Om du än rörde upp himmel och
jord, så skall du, vid Gud och vår faders minne, icke för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
