Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi lämna emellertid grevinnan att på egen hand övertänka
sitt misstag och i stället skola vi taga reda på, vad som
föreföll emellan mor och son.
*
Gamla grevinnan hade tagit plats i soffan, och sonen
satt på en stol bredvid, avvaktande vad hans fru moder
skulle ha att förkunna.
»Jag erhöll för ett par dagar sedan ett brev ifrån din
hustru, varuti hon meddelade mig, att du i skötet av din
familj upptagit Amalia Benckes dotter. Det förundrade
mig, att du icke därom underrättat din mor. Jag hade trott,
att du bort i en så ömtålig sak inhämta mitt råd.»
»En handling av ren plikt är allt för enkel, att jag skulle
behöva någon annan rådgivare än min heder.»
»Det är sant; men man får icke så uppfylla sin plikt,
att man kastar skugga på sin heder. Vad är din avsikt
med flickan?»
»Att giva henne en uppfostran, överensstämmande med
hennes ovanligt rika själsgåvor och sådan som Carl Johan
Eldelfeldts dotter bör erhålla. För övrigt ämnar jag så
sörja för hennes framtid, att hon kan leva ett lugnt liv,
utan att lida av ekonomiskt betryck.»
»Det där står dig fritt att göra, ehuru det är i högsta
grad oklokt. Dylika levande bevis på begångna svagheter
bör man ställa på en så underordnad plats i livet, att
världen icke ser dem; och man bör icke, såsom du nu gör,
genom en lysande uppfostran giva dem en bildning, vilken
ingiver dem anspråk, som äro löjliga hos varelser utan
namn och släkt. Varför har du tagit henne i ditt hus?»
»Därför att jag ville lära känna detta barn, det enda
minne, som återstår mig av den kvinna jag älskat. Jag
hade önskat att såsom fosterbarn införliva henne med min
familj.»
»Din hustru har då rätt i sin fruktan, att du har för
avsikt att adoptera henne?»
»Har min hustru haft en dylik fruktan?»
! ^ »Ja; och det torde icke förundra dig, om hela hennes
inre uppreser sig mot en dylik handling, som för henne
vore i högsta grad kränkande.»
»Jag väntade, att min hustru, såväl som min mor, hade
känt mig tillräckligt för att inse, det jag varken vill eller
kan göra något, som inför världen skulle utvisa ringakt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0057.html
